Sverige i topp - världsekonomin bromsar in

Tillväxten i EU-länderna föll under andra kvartalet med 0,2 procent jämfört med kvartalet innan. På årsbasis sjönk tillväxten 0,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Det visar en sammanställning som EU:s statistikbyrå Eurostat presenterade på tisdagen.

Högst tillväxt under andra kvartalet hade Sverige med 1,4 procent. För Tyskland var tillväxten måttliga 0,3 procent och för Frankrike stannande den på noll. Andra stora länder som Italien, Spanien och Storbritannien backade.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SE-banken, menar att även om tillväxtkrisen inte är unik för EU-länderna så har i synnerhet euroländerna en besvärligare situation,  som inte förbättras av att världsekonomin ser ut att tappa fart.

– Det som har hänt det senaste halvåret är att världsekonomin har bromsat in. Vi ser nu en mer synkroniserad inbromsning i tillväxten där även ekonomierna i exempelvis Asien håller på att bromsa in, vilket är oroväckande. Det bästa för världsekonomin är att olika regioner går lite otakt så att helheten blir hygglig, säger Robert Bergqvist till Europaportalen.

Hur vill du beskriva euroländernas problem?

– Att de har krympande ekonomier och befinner sig i recension är ena utmaningen. Det andra är den stora skillnaden som finns inom eurozonen med ett Tyskland som växer och länder som Grekland och Spanien där ekonomin minskar.

Orsaken till tillväxtproblemen i euroländerna menar Robert Bergqvist är att det fortfarande pågår en skuldsanering som ger en syrefattig och sårbar ekonomi. På toppen av det finns en självförvållad politisk kris där fler viktiga beslut väntar under hösten.

– Det skapar en oro hos företagen för vad som ska hända med euron. De har ovanligt starka balansräkningar och en stor investeringspotential som skulle skapa tillväxt men de behöver en politisk och ekonomisk stabilitet, säger Robert Bergqvist.

Bergqvist lyfter fram färdplanen som Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy offentliggjorde inför toppmötet i juni tillsammans tre andra EU-toppar – ECB-chefen Mario Draghi, eurogruppchefen Jean-Claude Juncker och kommissionsordföranden José Manuel Barroso.

– Den är oerhörd viktig vision om vart Europa är på väg. Politikerna måste visa att de ställer upp på den nya färdplanen och att de har ett folkligt stöd. Men vi vet ännu väldigt lite om hur de ska diskutera planen och vilka beslut som kommer att fattas, säger Robert Bergqvist.

Herman Van Rompuys arbetsgrupp föreslår en bankunion med gemensamma finansregler och övervakning av bankerna. Sedan innehåller planen idéer om gemensamma budgetregler för euroländerna och en mer gemensam ekonomisk politik. Till sist säger de att steg mot en närmare ekonomisk union måste bygga på demokratiska beslut så att legitimiteten stärks. Därför är det centralt att Europaparlamentet och nationella parlament tas med i diskussionerna och besluten.

Även om det politiska läget i EU skulle klarna under hösten, inte minst vid decembertoppmötet då de fyra ska lägga fram en betydligt mer konkretiserad plan, så kan situationen efter det amerikanska presidentvalet i november bli ett nytt allvarligt hinder för världsekonomin menar Bergqvist.

– Om inte den amerikanska kongressen senast vid årsskiftet enas om en ny budget så vidtar automatiska nedskärningar och skattehöjningar, så är deras system. Då talar vi om en tvärnit för amerikansk ekonomi redan i början av nästa år, säger Robert Bergqvist.