Läsartext: Tyskland eurokrisens vinnare

Eurokrisen är nu inne på sitt tredje år. Sparpaketen avlöser varandra i allt snabbare takt. Någon långsiktig lösning är inte i sikte. Det är dags att fördjupa analysen och på allvar ställa de hårda frågorna. Vilka länder är det som vinner och förlorar på euron? Varför är Tyskland så angeläget att till varje pris försvara euron? Det framgår tydligt när man bland annat studerar utvecklingen av de olika euroländernas bytesbalanssaldon.

Docent Anne-Marie Pålsson vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, presenterade på ett seminarium under Almedalsveckan helt sensationella siffror över hur bytesbalanssaldot i de olika euroländerna har utvecklats före och under åren med euron.

Siffrorna över det ackumulerade bytesbalanssaldot under åren 2002-2011 visar klart vilka länder som vunnit och vilka som förlorat på eurons införande. Krisländerna med stora statliga budgetunderskott har under åren haft en mycket negativ utveckling. Några länder, såsom Luxemburg, Belgien, Finland och Österrike har haft en svagt positiv utveckling och Holland något starkare. Men framför allt Tyskland har vunnit enormt på införandet av den gemensamma valutan.

Den redan starka tyska exportindustrin har fått lägre arbetskraftskostnader än den skulle haft om Tyskland haft kvar D-marken. Den tyska exportindustrin har kunnat expandera mycket kraftigt tack vare euron på de andra ländernas bekostnad. Landets exportindustri har tjänat grovt på den gemensamma valutan. Som exempel kan nämnas att eurokrisen har medfört att den sydeuropeiska bilindustrin nu drabbats av en kraftig inbromsning medan den tyska visar rekordresultat. Därför framstår det som naturligt att Tyskland med sådan konsekvens försvarar euron.

Och turen har nu kommit till de tyska löntagarna att skörda frukterna i form av höjd levnadsstandard. Den tyske kristdemokratiske finansministern Wolfgang Schäuble välkomnar att lönerna för tyska arbetare stiger. Det är i sin ordning om lönerna hos oss stiger mer än i alla andra EU-länder, sade Wolfgang Schäuble i en intervju med tyska magasinet Focus och tillade att tyskarna gjort sig förtjänta av en löneförhöjning.

Som exempel kan nämnas att de offentliganställda i mars 2012 fick ett nytt avtal med en löneökning på 6,3 procent över två år. De tyska fackföreningarna konstaterade att arbetsgivarföreningen föreslog högre löneförhöjningar än de själva hade förslagit.

Det har varit tydligt under eurokrisens år att det är Tyskland och Frankrike som ställt krav på budgetnedskärningar i de länder som förlorat på euron. Det är lätt att förstå att Tyskland med sådan konsekvens försvarar euron. De vill ha kvar den gemensamma valutan, eftersom den gynnar landets ekonomi. Det kan vara svårare att förstå varför Frankrike och Nicolas Sarkozy så helhjärtat har ställt upp på Tysklands och Angela Merkels sida under den pågående eurokrisen.

Frankrike har under euroåren haft underskott i sin bytesbalans och industrin har inte alls tjänat på euron som Tyskland. Ett skäl är förstås att Sarkozy varit orolig för vad som skulle hända med bankerna om krisländerna skulle ställa in betalningarna. Det ser också bättre ut om det är två länder, som kräver åtstramningar av andra länders statsbudgetar, än om bara Tyskland gör det. Sarkozy har nu röstats bort av väljarna.

Sammanfattningsvis står det klart att det är Tyskland, dess industri och löntagare, det vill säga hela nationen, har vunnit enormt på euron. I mars var den tyska ungdomsarbetslösheten den lägsta i EU. Tyskland har också den lägsta arbetslösheten sedan återföreningen 1990. Detta ska jämföras med utvecklingen i krisländerna i södra Europa, som under åren med euron förlorat stort i konkurrensen med Tyskland och har haft stora bytesbalansunderskott.

Folken i krisländerna har drabbats hårt av budgetnedskärningar, lönesänkningar och en rekordhög arbetslöshet, vilket har resulterat i våldsamma demonstrationer på gatorna. Underskotten i krisländernas statsfinanser har medfört att Tyskland ständigt kräver nya åtstramningar. Och ju mer krisländerna stramar åt, desto mer faller deras BNP. Det resulterar i lägre skatteintäkter och försvårar för krisländerna att få ordning på sina statsfinanser.

Det hörs ofta i debatten att ”Tyskland får bära en stor börda för krisländernas ekonomier”. Men det är en felsyn. Det är Tyskland som tjänar på euron.