Läsartext: Viktiga val väntar Europa

Det är många allmänna val som hålls denna höst. Först ut var  Nederländerna härom veckan och i helgen hölls val i Vitryssland. Senare i höst kommer Georgien, Ukraina och Rumänien. I flera av dessa val kommer ländernas egna ekonomiska situation men också EU:s ekonomi stå i fokus. Synen på EU ställs nu också på sin spets i flera av länderna.

Först ut var som sagt Nederländerna där Europas ekonomi stod högt upp på agendan och där populistiska partier gick fram i mätningarna inför valdagen. De ställde krav såsom att Nederländerna ska lämna EMU och under inga omständigheter stödja de svaga ekonomierna i Europa. Likaså ifrågasatte de utvidgningen till Öst som gjordes 2003 och 2004. Glädjande nog vann de europavänliga partierna som ser värdet med en gemensam union. Detta var en viktig seger för hela EU som behövde få veta att varken politiker eller folken i länderna har gett upp på europatanken.

Relationen mellan EU och Vitryssland har i flera år varit mycket frostig på grund av den vitryska regimens bristande respekt för de mänskliga rättigheterna. Presidentvalet 2010 var viktigt. Vitryssland hade lovats ett stort lån från EU om valet genomfördes väl. För Lukasjenka stod alltså mycket på spel, men man kan aldrig se genom fingrarna på ett odemokratiskt val. Vitrysslands relation till EU blev ännu mer kylig efter att valresultatet underkändes. EU markerade tydligt sitt missnöje genom att  skärpa de ekonomiska sanktionerna och utöka reseförbudet för regimen. Det har dock inte gett resultat då Vitryssland lutar sig mot bundsförvanten Ryssland.

Georgien, som går till val i början av oktober, återhämtar sig ännu efter kriget med Ryssland för några år sedan. Även om relationen dem emellan blivit bättre är den alltjämt frostig. Georgien lutar sig mot USA och EU som båda hjälpte Georgien med humanitär hjälp och ekonomiskt stöd till återuppbyggnad efter kriget. Likaså har starkare band knutits till Georgien med sikte på mjukare visumregler och framtida frihandelsavtal.

I Ukraina står frågan om ett närmande till EU också i fokus i valet i november.  Demokratiseringsprocessen som påbörjades i samband med den orangea  revolutionen har tvärt avstannat och utvecklingen i Ukraina har snarare gått åt fel håll de senaste åren. Idag finns en utbredd korruption som hämmar allt reformarbete. Landets ekonomi är också sämre än på många år. Vilken väg landet väljer – antingen i demokratisk eller i auktoritär riktning - är avgörande för hela Östeuropas framtid.

Bristande rättssäkerhet påverkar även möjligheterna till investeringar och ekonomisk utveckling. Efter den orangea revolutionen åtnjöt Ukraina ekonomisk tillväxt. I dag befinner sig dock landet i en mycket svår ekonomisk situation. Exporten har sjunkit dramatiskt och budgetunderskottet är stort. Den ekonomiska situationen gör att många söker jobb utanför landets gränser. Bland annat beräknas det finnas över tre miljoner gästarbetare i framför allt Spanien, Italien och Grekland - länder med en redan hög arbetslöshet. I längden kan landets instabillitet leda till försämrade internationella förhållanden med länder såväl inom som utanför EU.

Bulgarien och Rumänien blev EU-medlemmar 2007, trots att ingetdera landet uppfyllde kravet på rättssäkerhet och social stabilitet. Rumänien har på de senaste åren haft en mycket livlig inrikespolitik debatt som slutade i kris i våras. Rumäniens president Traian Basescu avstängdes från sitt uppdrag av landets parlament i juli men återinsattes efter domstolsbeslut månaden senare. Rumänien har inte bara en politisk kris utan även en ekonomisk. En politisk kris av denna omfattning kommer inte att avgöras lätt efter valet i december. Instabiliteten gör det svårt för Rumänien att fatta de tuffa politiska besluten och genomföra de reformer de borde göra för att få landet på fötterna. Skillnaden mellan högern och vänstern i Rumänien är större än i många andra EU-länder. De flesta rumänska politiker tillhörde en gång landets kommunistiska regim och det finns mycket historia som landet inte gjort upp med.

EU-länderna bör känna ett speciellt ansvar gentemot sina grannländer, både av moraliska och säkerhetspolitiska skäl. Men grannskapspolitiken är inte bara ett alternativ till medlemskap, utan kan i vissa fall – till exempel för länder som Ukraina – vara ett steg på vägen mot ett medlemskap. Ukrainas eventuella EU-närmande är avhängig av landets fortsatta utveckling men på senare år har ett medlemskap verkat allt mer avlägset.

Georgien behöver känna EU:s stöd. Och EU måste hålla tycket uppe mot Vitryssland. Det behövs tydliga krav mot regimen, samtidigt som man gentemot  det civila samhället och demokratirörelsen visar stöd och öppenhet genom att ta bort visumkostnaderna för vitryska medborgare.

Det diskuteras sällan EU-frågor i nationella val men denna höst blir även EU en fråga i alla dessa länders parlamentsval på ett eller annat sätt. Det europeiska samarbetet startades för att stärka relationen länderna emellan efter flera år av krig. Oberoende  av hur långt vi vill nå i samarbetet mellan de 27 länder som nu ingår i  den Europeiska Unionen, ligger stora utmaningar framför oss. Utmaningar som  till sin karaktär och sitt innehåll är sådana att de kräver gemensam hantering.