Försenat Grekland väntas få uppmuntran

Ett inställt beslut är också ett beslut. Så lär euroländernas finansministrar resonera i kväll när de träffas för att diskutera Greklands fortsatta öde i eurozonen. Den 8 oktober var länge D-dagen för Grekland: trojkans rapport om hur väl eller illa landet uppfyller de sparkrav som ställts skulle ha varit klar och skattkistan med en låneutbetalning på drygt 30 miljarder euro skulle ha öppnats för det hårt prövade Grekland.

Men trojkans arbete i Grekland har dragit ut på tiden och de hårda samtalen mellan den grekiska regeringen å ena sidan och EU-kommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken pågår fortfarande. Enligt uppgifter till The Guardian saknas fortfarande sparåtgärder på en miljard euro innan trojkan är tillfredsställd.

Det enda konkreta utfallet från mötet är att euroländerna och EU-kommissionen gör ett positivt uttalande om Grekland för att landet är på rätt väg. Redan i morgon besöker Tysklands förbundskansler Angela Merkel Aten och premiärminister Antonis Samaras. Att komma med något annat än ett lätt uppmuntrande i bagaget skulle bli svårt för Merkel – redan nu väntas 7 000 poliser utkommenderas för att ta hand om upprörda greker som vill protestera mot den person som ses som Europas främste åtstramare.

Även Spaniens situation kommer att nagelfaras efter att finansminister Luis de Guindos återigen på fredagen förnekade att landet kommer att behöva ett krislån. Premiärminister Mariano Rajoy sänkte garden något för en vecka sedan när han sade att ett beslut om lån kommer att tas om det är det bästa för landet, men de Guindos var av en annan uppfattning i fredags.

– Spanien behöver inget krislån överhuvudtaget, sade han vid ett framträdande i London.

Spanien har inte velat kasta in handduken innan den stora krisfonden ESM på 500 miljarder är sjösatt eftersom man inte vill köpa grisen i säcken. Kanske kommer Spanien närmare ett krislån i dag då de 17 euroländerna skapar ESM. Det utgör ett av sällsynt få tillfällen då EU faktiskt ligger före sin planering: fonden var planerad till att starta först i mitten på 2013 men den snabba krisutvecklingen har skyndat på finansministrarna. Men fullt livskraftig blir den inte förrän alla euroländer har betalat in sitt kapital, vilket väntas ske först 2014.

ESM var länge tänkt att hjälpa spanska banker på fötter igen, men efter Tysklands, Finlands och Nederländernas besked för ett par veckor sedan om att gamla bankskulder inte ska kunna komma på fråga för ESM-lån hänger den frågan i luften vid finansministermötet i kväll. Sveriges finansminister Anders Borg är en av de som har uttryckt en otålighet inför Spaniens tvekan, men han får ta till orda först i morgon tisdag, då alla EU:s 27 finansministrar träffas.

Och för en gångs skull tycks euroländernas finansministermöte överskuggas av tisdagens möte.  Då kommer en europeisk finansskatt att ligga på bordet där Frankrike och Tyskland försöker uppbåda stöd från minst sju andra länder för att man ska kunna gå vidare med ett så kallat förstärkt samarbete. Storbritannien och Sverige är idéns mest framträdande motståndare, men kan inte hindra enskilda länder från att försöka själva.

Finansministrarna planerar också långa diskussioner om den kommande bankunionen med en finanstillsyn ledd av ECB, vilken ses som en förutsättning för att pengar ska kunna användas av krisfonden ESM till skuldtyngda banker eller länder. Därtill kommer ministrarna att tala om den rapport Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy filar på som handlar om ett förstärkt eurosamarbete. Där finns ett förslag om en separat budget för euroländerna, vilken enligt Financial Times Deutschland kan bli så stor som 20 miljarder euro.