Sverige optimistiskt om europeisk flyktingpolitik

Den svenske migrationsministern Tobias Billström (M) tror att EU-länderna och Europaparlamentet kommer att enas om en gemensam asyl- och flyktingpoltik före årets slut.

– Jag har gott hopp om detta. Vi kan redan nu se att vi har haft en tydlig och klar utveckling när det gäller de här frågorna, säger Tobias Billström till Europaportalen.

I dag torsdag när EU-ländernas migrationsministrar träffas i Luxemburg för att informera sig om  förhandlingarna med EU-parlamentet kan de konstatera att tre av fem områden i princip är färdigförhandlade, men att det kanske svåraste direktivet om de asylsökandes rättigheter under asylproceduren återstår.

Grundtanken är att EU:s 27 medlemsländer ska ge asylsökande samma rättigheter och att handläggningen ska vara likartad. I dag uppfattas asylsökandet delvis som ett lotteri där det viktigaste inte är den enskilda människans skyddsbehov utan i vilket EU-land personen söker asyl. Med den framtida asyl- och flyktingpolitiken ska det, när väl en gemensam rättspraxis är etablerad och systemet är intrimmat, inte spela någon roll i vilket land en flykting söker asyl – alla ska behandlas lika.  

För svensk del är det viktigt att alla medlemsländer tar sitt ansvar och tar emot flyktingar, något som enligt migrationsminister Billström hittills fungerat dåligt. I dag tar nio EU-länder, var av Sverige är ett, emot 90 procent av asylansökningarna i unionen.

– Det förhållandet inser ju alla är långsiktigt ohållbart och måste ändras. Vi kan inte ha en situation där nio stater gör jobbet för 27, det går inte, säger Tobias Billström.

En fråga som diskuterats i asyldebatten och som EU-kommissionen föreslagit, är att EU bör sätta en tidsgräns, på mellan sex eller tolv månader,  för när ett flyktingärende ska vara avgjort. Det är dock något som Billström inte stöder.  

– Jag har inte uppfattat att det finns en sådan exakt gräns i förhandlingarna.

Tror du att det behövs en tidsgräns?

– Nej, det tror jag inte. Jag tror till och med att det skulle vara väldigt skadligt. Vad är poängen med att sätta en exakt tidsgräns, det viktigaste är väl att man utreder ärendet så noggrant som möjligt så att man faktiskt tar redan på vad som är rätt i den sökandes berättelse så att de kan få asyl. Vad skulle hända när de tolv månaderna var slut skulle man då automatiskt beviljas asyl? Det har väldigt svårt att se som en rimlig ordning, det är inte rättssäkerhet för mig, säger Billström.

Den Europeiska datatillsynsmannen, som är en EU-institution, riktade i september mycket hård kritik mot förslaget att ge medlemsländer tillgång till databasen Eurodac med fingeravtryck som används för att registrera asylsökande. Syftet skulle vara att söka efter matchande fingeravtryck i samband med brottsutredningar. Datatillsynsmannen menar att detta är integritetskränkande för en redan utsatt grupp i samhället och frågasätter om detta är polisiärt nödvändigt. Något motsvarande register finns inte för övrig befolkning, resonerar man. Men den aspekten anser Sverige väger lätt emot målet att ro i hamn den nya asyl- och flyktingpolitiken.

–  Min uppfattning är att det är så tydligt att majoriteten i ministerrådet tycker att användlingsområdet för Eurodac ska breddas. Om det är en förutsättning för att komma fram i förhandlingarna så är vi beredda att acceptera det, säger Billström.