Debatt: Hållbar tillväxt hjälper EU ur krisen

Europa befinner sig i ett fortsatt kritiskt läge. Även Sverige påverkas med en ökning av varsel som tydligaste konsekvens. Under hösten har den mest akuta oron på finansmarknaden avtagit något men detta får inte leda till att reformviljan minskar. Då hamnar vi snart i samma läge som rådde under våren och sommaren. Ledordet är hållbar tillväxt.

Förutsättningen är ett förbättrat företagsklimat på den inre marknaden, att stärka den europeiska infrastrukturen och användningen av IT, hjälp och nya färdigheter för de som är utestängda från arbetsmarknaden samt en långsiktig satsning på resurs- och energieffektivitet. För att nå dit har EU-kommissionen i sitt arbetsprogram identifierat särskilt angelägna initiativ som man tänker lägga på bordet under 2013 och första delen av 2014.

Vägen ur den ekonomiska krisen går allra främst genom ett starkare EMU. Viktiga steg har redan tagits i och med finanspakten, förstärkning av stabilitetspakten, sex-packen och den europeiska planeringsterminen. Två-packet som nu förhandlas innebär också ett angeläget steg i rätt riktning liksom, givetvis, bankunionen. Stort fokus under 2013 kommer att ligga på att följa upp den plan för en heltäckande och verklig ekonomisk och monetär union som kommer läggas fram före utgången av 2012.

Men EU behöver också fortsätta sitt arbete med att säkra stabiliteten och konsumentskyddet i den finansiella sektorn. Ett viktigt område under 2013 blir att se över regelverket för skuggbanker det vill säga finansinstitut som inte räknas som banker och att fortsätta bekämpa skattebedrägeri.

För att stärka Europas konkurrenskraft måste också den inre marknaden fördjupas. Förslagen som omfattas av den Inre marknadsakten I, och som redan ligger på rådets och parlamentets bord, måste ges hög prioritet. Under 2012 kommer kommissionen dessutom att lägga fram 12 nya åtgärder som bland annat syftar till att stärka den digitala ekonomin och underlätta personers rörlighet.

Många små och medelstora företag upplever idag svårigheter i att få tillgång till finansiering. Dessutom hindras de av onödiga administrativa bördor. Kommissionen kommer därför föreslå initiativ för att sänka moms- och faktureringskostnader för företag. Detta arbete innehåller också ett förslag som gör e-fakturering obligatorisk vid offentlig upphandling och initiativ för att uppdatera och förenkla regler kring fri rörlighet av varor på inre marknaden.

Ett annat sätt att öka tillväxten och stärka den inre marknaden är att modernisera såväl fysiska som digitala nätverk som sammankopplar den europeiska ekonomin. Detta gäller energi, bredband och transport och är av stor betydelse för våra östliga medlemsstater. Barriärer mot e-handel måste brytas ner genom harmoniserade regelverk och ökat konsumentförtroende.

Förslag om sammankoppling inom järnvägssektorn och snabbare genomförande av det gemensamma luftrummet kommer att prioriteras. På energiområdet måste den gemensamma energimarknaden genomdrivas senast 2014 och nödvändiga investeringar i energiinfrastruktur garanteras genom en ny ram för nationella insatser.

I den ekonomiska krisen spår blir arbetslöshetsbekämpning en tydlig prioritet. Den höga arbetslöshet som vi idag ser inte minst bland unga får inte bita sig fast och bli strukturell. Att stödja medlemsstaternas sysselsättningspolitik är centralt i den europeiska planeringsterminen. Kommissionen kommer under 2013 att fortsätta samarbeta aktivt med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter och avser lägga förslag som stärker banden mellan nationella arbetsförmedlingar. Andra insatser kommer att främja internationalisering inom den högre utbildningen och underlätta för dem som vill söka jobb i andra EU-länder genom att se över regelverket kring institutioner som hanterar tjänstepensioner.

Vidare fortsätter Kommissionen att arbeta aktivt med bekämpningen av brottslighet och korruption. Kontrollen av EU:s yttre gränser och respekt för grundläggande rättighet måste vi tackla gemensamt. 2013 är också medborgarnas år, ett år med fokus på att lyfta medborgarnas rättigheter inom unionen och granska vilka insatser som behövs i framtiden.  

Klimathotet får inte glömmas bort i tider av ekonomisk kris. Detta är ett område där vi behöver agera långsiktigt. Kommissionen kommer därför att under 2013 arbeta vidare med ett nytt ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden fram till 2030 och lägga fram en ny strategi för anpassning till klimatförändringar.
Lika viktigt är det att förbättra Europas luftkvalité och minska dess negativa påverkan på folkhälsan. Även här kommer regelverket ses över och nya lagförslag läggas fram. Och för att ta vidare steg mot ett resurseffektivt Europa kommer kommissionen se över avfallslagstiftningen och titta på hur nya marknader och bättre återvinning kan främja tillväxt.

Kommissionens prioriteringar riktar sig även utåt, och belyser vikten av EU som en stark global aktör. Detta omfattar bland annat en ny generation handelsavtal. Vi behöver slutföra förhandlingarna med Kanada, Indien och Singapore och inleda förhandlingar med Japan. EU-USA högnivågruppen kommer att avgöra om vi även kan gå vidare med ett heltäckande transatlantiskt partnerskap. Som världens ledande utvecklingspartner måste vi också fortsätta främja millennieutvecklingsmålen.  
Det finns goda tecken på att den europeiska patienten håller på att tillfriskna. För detta krävs dock att vi agerar kraftfullt och samordnat möter både de ekonomiska-, de sociala och de miljö/klimatmässiga utmaningarna som vi står inför. För ett starkt och framgångsrikt Europa krävs en hållbar tillväxt för alla.

Att ta Europa ut ur krisen är också ett gemensamt ansvar. Kommissionens roll är att driva fram förslag som höjer Europas tillväxtpotential och se till att föreslagen genomförs.  Ministerrådet och Europarlamentets uppgift är att skyndsamt anta dessa förslag så att de blir verklighet och leder till ökad tillväxt och fler jobb. Lika viktigt som att lägga nya förslag är det därför att lagstiftningsarbetet går vidare. I nästa fas bör vi också garantera ett effektivt genomförande av den nya lagstiftningen. I dagens EU är det handling som gäller.

Pierre Schellekens
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige