Debatt: ”(S)löseriet i Europa hotar jobben i Sverige”

När krisländerna omkring oss vill öka Europeiska Unionens utgifter genom mer lån och höjda skatter hotas inte bara Europas ekonomi – framför allt äventyras jobben i Sverige. För att stå emot den slöserivåg som sveper genom EU måste Sveriges parlamentariker enas. När Socialdemokraterna i Europaparlamentet i stället vill höja bidragen är de inte bara oansvariga för ekonomin, de hotar jobben i Sverige och i längden välfärden.

Europas ekonomi lever i dag genom konstgjord andning. Den bankkris som uppdagades 2008 lämnade Europas regeringar i en sits där regeringarna fick rädda bankerna på grund av en för hög skuldbörda. I dag är situationen den omvända. Bankerna räddar i stället regeringarna för de har en för hög skuldbörda. Det har försatt Europa i en typ av terrorbalans där hela stabiliteten vilar på att ingen slutar låna ut pengar till den andre.

Tyskland är den trygga hamnen i det stormiga Europa och det är med Tyskland som marknadens förtroende för Italien och Spanien jämförs. Samtidigt är tyskarnas statsskuld mer än dubbelt så hög som Sveriges och lika stor som Spaniens skuld, i andel av BNP.

Hälften av Sveriges tillväxt kommer från vår exportindustri, vilket betyder att Tysklands, Norges och Storbritanniens, våra tre största handelspartners, ekonomiska framgång också blir vår. Tysklands ekonomi är å sin sida beroende av handeln med resten av EU och banksektorn i Storbritannien utgör den största del av landets ekonomi. Därför blir krisens utveckling i Europa helt avgörande för jobben i Sverige.

Under hösten har flera svenska företag lagt oväntade varsel. De företag som nu varslar gör inte det för att den inhemska efterfrågan är för låg. De varslar eftersom den globala ekonomins efterfrågan på företagens produkter minskar.

Jobben i Sverige står därför inför två utmaningar. Den ena utmaningen är att stärka Sveriges företagsklimat så att fler företag kan växa och fler utländska aktörer vågar investera i Sverige. Den andra utmaningen handlar om att öka omvärldens efterfrågan på våra produkter.

Bolagsskatten är enligt OECD den skatt som är mest skadlig för ett lands tillväxt. Svensk bolagsskatt har dessutom varit högre än EU-snittet under en tid. Därför stärker regeringen Sveriges konkurrenskraft och företagarklimat genom en sänkning av bolagsskatten från 26,3 till 22 procent. Detta kommer att skapa fler jobb genom den nödvändiga förbättringen för företagsklimatet som sänkningen innebär.

Tyvärr räcker detta inte hela vägen. Eftersom Sverige är ett oerhört exportberoende land påverkas vi av omvärldens och Europas ekonomiska läge. Portugal röstade precis för en skattehöjning, det pratas om ökade nedskrivningar av Greklands skuldberg och Spanien utreder möjligheten att ta ett nytt krislån.

Därför behövs också ledarskap och ansvarstagande på en europeisk nivå. Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) har tydligt tagit ställning för en ansvarsfull ekonomisk politik. Men när omvärldens politiker höjer rösterna för ökat slöseri och prestigeprojekt har Sverige inte råd med en splittrad bänk. Sverige måste samarbeta över blockgränserna och kräva en stram, återhållsam, men framförallt ansvarsfull EU-budget.

För då kan vi återigen bygga det Europa som vann Nobels fredspris. Där människor förenas och skapar en välfärd och tillväxt byggd på mångfald. I stället för det fuskbygge Europa är i dag.