Skandinaviska skolan i blåsväder

Skolan, där cirka 400 elever från Sverige, Norge, Finland och Danmark, går, har ögonen på sig från både den svenska Skolinspektionen och det norska utbildningsdirektoratet.

– Skärp er nu, vässa klorna, säger Larsa Rännar, präst vid svenska kyrkan. Han har två barn på skolan som ligger i Waterloo utanför Bryssel, och han uppmanar skolledningen att ta kritiken på allvar.

Han tycker skolan erbjuder bra utbildning och har duktiga lärare men är oroad över att skolan kan behöva stänga.

– Det som är oroväckande är att skolledningen eller styrelsen för skolan inte har reglerna klara för sig, säger Larsa Rännar som inte tror att pengarna går till vinster eller att någon roffar åt sig, men att skolan varit för passiv och nu måste ta kritiken på allvar och tänka långsiktigt.

De svenska och norska skolmyndigheterna är i slutskedet av sina granskningar och riktar kritik mot främst två saker: Oskäligt höga elevavgifter och brister i undervisningen.

– Tillsynsmyndigheternas arbete har inte haft någon effekt, säger Monika Ivarsson, undervisningsråd på Skolinspektionen som granskar skolan och beskriver avgifterna som ”en följetong i tillsynsmyndigheternas rapporter”.  

Svenska utlandsskolor ska ha undervisning på svenska. Men förutom kritik mot avgifterna pekar Skolinspektionen på att undervisningen på skolan i Bryssel sker på andra språk än svenska. Många av elevernas föräldrar är utskickade från svenska företag eller organisationer för att arbeta i Belgien.

– Tanken med [utlandsskolorna] är att de ska underlätta för en familj att åka ut och komma hem igen utan att det ska få negativa effekter på elevernas utbildning. Av det följer att man inte ska ha så höga avgifter så att föräldrarna inte kan ta sådana [utlands-] uppdrag, säger Monika Ivarsson. Hon menar att skolans argument, att det är föräldrarnas arbetsgivare som betalar, inte är ett giltigt skäl för att avgifterna inte ska vara skäliga.

Skolinspektionen påbörjade sin granskning 2010 och har följt upp genom återbesök och skriftliga synpunkter till skolan.

Redan nu har skolan ett reducerat statsbidrag. Som en konsekvens av tidigare kritik om för höga avgifter beslutade Skolverket under våren 2011 att sänka det svenska bidraget till skolan med en tredjedel. Denna gång sade  en avdelningschef på Skolinspektionen till Sveriges Radio att skolan ”blåser svenska skattebetalare och föräldrar på pengar”. Minskningen ändrades sedan till tjugo procent.

Rektorn på Skandinaviska skolan sedan 2010, Kristy Lundström, är bekymrad över kritiken. Hon menar att de höga skolavgifterna är ett resultat av tradition, att skolan erbjuder ett större utbud än svenska skolor och att kostnaderna att bedriva skola utomlands är högre. Efter kritiken säger hon att skolan har gjort upp en femårig plan tillsammans med Skolinspektionen om att sänka avgifterna.

Vad har ni gjort för att sänka avgifterna?

– Vi har gjort många åtgärder, vi har sett över administrationen och personalen, vi har haft flera naturliga avgångar, vi har utökat storleken på klasserna, säger Kristy Lundström. Enligt rektorn är målet är att komma ned till samma nivå som de andra svenska skolorna i London och Paris.

Samtidigt pågår en granskning i Norge. Det norska utbildningsdirektoratet pekar i en rapport från september på omfattande brott mot den norska privatskolelagen. Framförallt att skolavgifterna är flera gånger högre än tillåtet och att skolan inte kan visa att det norska statsbidraget enbart går till norska elever. Bristerna kan leda till att tillståndet att bedriva utlandsskola dras in och att skolan kan behöva betala tillbaka motsvarande 5,6 miljoner svenska kronor.

– Det är någonting som vi ser väldigt allvarligt på, vi håller på och diskuterar det med de norska myndigheterna, för vi är inte överens om deras beräkningar. Vi får se hur det slår ut, vi har inte fått slutrapporten än, säger Kristy Lundström.

Finns det risk att skolan måste stänga?

– Nej, det ser jag absolut ingen risk för. Det finns ett behov av att omorganisera så att vi kan särskilja offentliga pengar från privata pengar och norsk undervisning från svensk undervisning. Att vi har varit en och samma skola för alla barn har funkat i 40 år men kraven är annorlunda nu och vi måste anpassa oss, säger Kristy Lundström.

Det norska utbildningsdirektoratet tar i dagarna beslut om skolan ska behöver betala tillbaka bidrag samt få indraget tillstånd. Den svenska Skolinspektionen kommer också med sin slutgiltiga rapport inom kort men har inte angett något datum.