Debatt: Bankdirektörer kommer att hållas ansvariga

Vi har gjort stora framsteg i arbetet med att öka insynen i EU:s 8 200 banker och göra dem mer solida. Efter 19 månaders förhandlingar har EU:s finansministrar godkänt banköverenskommelsen som innebär att Basel III-reglerna börjar gälla från 2014.

Genom att tillämpa Basel III-reglerna på de europeiska bankerna uppfyller vi ett av våra viktigaste G20-åtaganden. Dessutom stärker vi bankerna, vilket vi förstått vikten av efter de senaste kriserna. Hädanefter ska bankerna ha större likviditet och mer eget kapital så att de kan stå emot framtida chocker. Samtliga 27 finansministrar ställde sig bakom överenskommelsen.

På grund av överenskommelsens stora betydelse har förhandlingarna tagit tid. Under denna process har vi finjusterat och EU-anpassat lagtexten, kontrollerat att den överensstämde med Basel III-reglerna och att den bidrog till vårt viktigaste mål, nämligen att banksektorn även fortsättningsvis bidrar till den reala ekonomin.

Jag uppskattar verkligen Baselkommitténs beslut i början av januari att anpassa sina regler till vårt förslag och att den gick med på att stegvis tillämpa alla nya likviditetstäckningskvoter mellan 2015 och 2019. För första gången kommer vi att ha globala likviditetskrav för bankerna, så att vi i framtiden kan undvika situationer som den med Lehman Brothers, där banken gick omkull på grund av bristande likviditet.

Allt sedan lagstiftningsprocessen drog i gång har vi agerat försiktigt men bestämt. Vi har inte låtit oss påverkas av dem som vill slippa skärpta regler eller blockera den globala reform som redan införts av tiotals länder som Sydafrika, Kanada, Indien och Schweiz, där kapitalflödena inte verkar ha påverkats negativt.

Jag är övertygad om att reformen, precis som i dessa länder, är nödvändig för EU. Utöver likviditetsbestämmelserna och kraven på ökad kapitaltäckning, som ska fungera som en säkerhetsbuffert i krissituationer, införs genom reformen ett nyckeltal för skuldsättningsgraden, det vill säga relationen mellan bankens kapital och dess tillgångar. Dessutom ska man lägga mer vikt vid motpartsrisken i handel med derivat. De nationella tillsynsmyndigheterna får ökade befogenheter och kan kräva att bankerna minskar sin exponering om det uppstår spekulationsbubblor som dem vi upplevt inom internet- eller fastighetssektorerna i vissa EU-länder.

Vi går till och med längre än våra G20-åtaganden. Bankdirektörernas bonusar måste sänkas för att de inte ska lockas att ta alltför stora risker. Europaparlamentet har stått på sig i denna fråga och krävt begränsningar för hur stora bonusarna får vara i förhållande till den fasta lönen. Bankdirektörer kommer även att hållas ansvariga inför sina styrelser för beslut kopplade till riskexponering. Bankerna blir också skyldiga att lämna ut skatteuppgifter för varje land där de är verksamma. Jag anser att andra G20-länder borde följa vårt exempel så att reglerna blir mer enhetliga runt om i världen.

Hela den gemensamma marknaden kommer därmed att få en förbättrad lagstiftning. Vi lägger grunden för en gemensam regelbok som också ska innehålla andra bestämmelser. Bland annat handlar det om insättningsskyddet, som redan gäller för tillgångar upp till 100 000 euro per insättare i alla medlemsländer, eller bestämmelser för hur man hanterar bankkriser utan att skattebetalarna ska behöva subventionera krisande banker.

För att minska risken för att bankerna kringgår nationella regler och för att skapa finansiell stabilitet, måste vi också ha enhetliga regler i länder utanför EU. Vi behöver förstärka den globala styrningen av finansiella tjänster och, inte minst, regleringen av banker, för att garantera att alla inblandade verkligen lever upp till G20:s åtaganden.

EU kommer att hålla sitt löfte och börja tillämpa Basel III-reglerna från och med januari 2014. Det förväntar vi oss också att USA gör. Under min resa till Washington och New York nyligen, lovade amerikanerna att genomföra Basel III inom de närmaste månaderna. EU och USA måste tillsammans genomföra de nya bestämmelserna för att återskapa en varaktig finansiell stabilitet.

Michel Barnier
Inremarknadskommissionär