Motsträvigt Cypern söker plan B

Det är fortfarande oklart om tisdagskvällens omröstning i det cypriotiska parlamentet om ett krislån kommer att fullföljas. Samtidigt fortsätter under dagen diskussioner mellan företrädare för långivarna i trojkan och cypriotiska representanter.

Regeringens talesperson Christos Stylianidis menade på tisdagsmorgonen att det inte finns några indikationer på att omröstningen skjuts upp.

Men strax därefter kom motsatt signal från landets försvarsminister Fotis Fotiou.

– Vi kanske inte kommer att hålla debatten i dag, men om den hålls är det inte klart att omröstningen kommer ske i dag, sade Fotis Fotiou till Skai TV. Han tillade även att regeringen undersöker en plan B men att han inte kan diskutera den öppet.

Båda sade dock att det i nuläget inte finns tillräckligt med stöd i parlamentet för att godkänna trojkans krispaket värt motsvarande 83 miljarder kronor, rapporterar grekiska Kathimerini. Inte heller president Nicos Anastasiades tror på ett godkännande.

– Känslan jag har är att parlamentet kommer att avvisa [krispaketet], sade Nicos Anastasiades till svenska TV4 och tillade att det finns andra förslag.

– Vi har våra egna planer, sade han.

Eftersom inget parti har egen majoritet i parlamentet och motståndet bland övriga ledamöter mot krisuppgörelsen är närmast kompakt vill den cypriotiska regeringen locka med att den föreslagna beskattningsbördan flyttas från småsparare till dem som har större belopp insatta i landets banker. Alla belopp under 20 000 euro ska enligt uppgift undantas beskattningen. Detta skulle innebära en minskning av de beräknade intäkterna från skatten på motsvarande 3,3 miljarder kronor från tidigare överenskomna 48,5 miljarder kronor.

I går kväll höll euroländernas finansministrar i eurogruppen en telefonkonferens om det cypriotiska krislånet.  

– Eurogruppen fortsätter att anse att småsparare ska behandlas annorlunda än större, heter det i ett uttalande från eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem. Han betonade vikten av att fullständigt garantera insättningar under 100 000 euro.

Att intäkterna från skatten då blir motsvarande 3,3 miljarder kronor mindre kan möta motstånd från Europeiska centralbanken, ECB. Jörg Asmussen, tysk ledamot i ECB:s direktion, underströk redan på måndagen vikten av att skatten drar in de överenskomna 48,5 miljarder kronorna.

Samtidigt har det uppstått ett bråk om vem som ligger bakom kraven på engångsskatten. Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble sade att det inte var Tysklands idé att beskatta insättningar på under 100 000 euro utan skyllde på den cypriotiska regeringen, ECB och EU-kommissionen.

Jörg Asmussen sade på måndagen att centralbanken inte hade insisterat på detta.

För att undvika en så kallad bankrusning där många sparare samtidigt tar ut pengar från sina sparkonton håller Cyperns centralbank landets banker stängda under tisdagen och onsdagen, ett beslut som kan förlängas vid behov. Enligt Panicos O. Demetriades, chef för den cypriotiska centralbanken, räknar landets banker med ett uttag av åtminstone tio procent av tillgångarna de första dagarna om krispaketet antas.

Om parlamentet säger nej och någon ny uppgörelse inte nås riskerar flera stora cypriotiska banker att gå omkull och landet att försättas i ett konkursliknande tillstånd.