Fortsatt hinder för asylsökande att ta sig in i EU

Drygt 72 000 personer upptäcktes under 2012 när de olagligen försökte ta sig in i EU via de "blå och gröna gränserna" – havet eller skogen. Hur många av dessa personer som kom för att söka asyl finns det ingen uppföljning på.

”Det finns inget känt förhållande mellan individer som korsar gränsen på ett inkorrekt sätt och hur många av dem som sedan söker asyl eftersom den informationen inte sammanställs. EASO kommer däremot att arbeta på det i framtiden”, säger Jean-Pierre Schembri, informationsansvarig på EASO i ett mejl till Europaportalen. EASO är ett stödkontor för samarbete med asylfrågor inom EU.

För att söka asyl måste personen befinna sig i det land som han eller hon vill söka asyl i. Det betyder att en asylsökande på något sätt måste ta sig in i landet. För 80 procent av människorna utanför EU krävs det ett visum för att resa in i EU. Det kravet gäller för hela Afrika och största delen av Asien och östra Europa.

Resultatet av visumkravet är att många flyktingar försöker att ta sig in i EU på ett inkorrekt, eller illegalt, sätt. Det finns heller inga visum som är specifikt riktade till asylsökande. Däremot går det att redan vid gränsen till ett EU-land söka asyl.

– Migranter kan när som helst begära asyl, några gör det direkt vid gränsen, men det är väldigt få, för många migranter önskar ta sig någon annanstans, säger Izabella Cooper, talesperson för Frontex, den europeiska byrån för hantering och samarbete vid EU:s externa gränser.

Det finns flera anledningar till varför folk inte vill söka asyl i det första landet de anländer till, personerna kan ha släkt i ett annat EU-land, men framför allt är chansen att få asyl i vissa länder, framföra allt i södra Europa, mycket liten.

Av de drygt 72 000 personerna som förra året olagligt korsade gränsen till EU, gjorde cirka 37 000 det vid gränsen till Grekland. Samma år sökte ungefär 11 000 personer asyl i Grekland men endast 95 personer, motsvarande 0,8 procent, beviljades asyl. Det kan jämföras med svenska förhållanden där drygt 39 procent av de sökande fick asyl 2012.

– Det är synd att det är väldigt olika chans att få asyl. Om någon från Afghanistan skulle söka asyl i Sverige, tror jag att den personen skulle ha 80 procents chans att få asyl, medan i Grekland mindre än en procent. Så av förklarliga anledningar letar sig folk till ett annat land, säger Vanessa Saenen, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR i Belgien.

Rätten att söka asyl är bland annat reglerad i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikeln lyder "var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse". Deklarationen har antagits av EU:s medlemsländer som samtidigt begränsar den genom EU:s Dublinförordning som är en del av det gemensamma europeiska asylsystemet. Enligt förordningen kan en person bara söka asyl i ett EU-land, och det ska vara i det land som personen först anländer till. En person som anländer till ett gränsland men söker asyl i ett annat EU-land kan få beskedet att han eller hon måste åka tillbaka till det första landet.

– Vad som händer är att folk skickas tillbaka till länder som Grekland eller Polen där de riskerar att bli deporterade till sina hemländer. Det finns ett stort behov av ett harmoniserat mottagande och skydd för dessa människor, säger Vanessa Saenen.

Den 12 juni kommer Europaparlamentet att rösta om ett nytt asylpaket som syftar till att utjämna skillnaderna mellan de olika mottagarländerna i EU. Däremot finns det inget förslag på hur en asylsökande utan giltiga papper ska kunna ta sig till EU-länderna på ett lagligt sätt för att söka asyl.

– Nej, inte alls, inte alls, utan asyl söker man när man ha kommit fram och hur man kommer är upp till var och en, tyvärr, säger Europaparlamentariker Cecilia Wikström (FP) som är ansvarig i EU-parlamentet för ett av de fem lagförslagen i paketet.

Paketet syftar till att få liknande regler i EU-länderna. Det ska också skapa en mer harmoniserad asylprocess.

– Det ser så olika ut i olika medlemsländer. En union som ska bäras av gemensamma värderingar behöver möta människor som kommer hit på ett likartat sätt, säger Cecilia Wikström.

Ett annat förslag i asylpaketet är åtgärder för att tackla nya asylkriser som den i Grekland. Lagförslaget Dublin II, som är en uppdatering av den rådande Dublinförordningen, förbjuder länder att skicka tillbaka asylsökanden till det första EU-landet om detta har stora brister i hanteringen av asylsökanden.

– Det är en harmonisering av regelverket, vi sätter inget tak, utan vi lägger ett golv. Så för väldigt många länder så handlar det om att komma upp till den här lägsta nivån, säger Cecilia Wikström.

Tanken är att det inte längre ska spela någon roll i vilket EU-land en person söker asyl men förslagen slätar inte ut alla skillnader mellan medlemsstaterna. Det gör att EU-ländernas asylpolitik i fortsättningen kan komma att skilja sig åt även om en asylsökande fortsatt bara kan söka asyl i ett land.

– Från vår synvinkel är det kanske bra att fokusera på de lagar som redan existerar och implementera dem. Man kan ha femtio lagar på plats och fortfarande inte respektera dem, säger Vanessa Saenen talesperson för UNHCR Belgien.