OECD: Invandring en lönsam affär för skattebetalare

I den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s senaste migrationsrapport har man försökt uppskatta migrationens ekonomiska inverkan på 27 medlemsländer.

– Det viktigaste buskapet vi har är att migranter har en positiv och som värst en neutral påverkan på ekonomin, sade Angel Gurría, generalsekreterare för OECD här han på torsdagen tillsammans med EU:s inrikeskommissionär Cecilia Malmström och sysselsättningskommissionär László Andor presenterade sin årliga rapport om migration.

OECD har kommit fram till att migranthushåll i de flesta av de 27 undersökta länderna, däribland Sverige, i genomsnitt bidrar till statskassan med motsvarande drygt 28 000 kronor per år netto. För Sveriges del är siffran 7800 kronor per hushåll som består av migranter.

I de stora migrantländerna Frankrike och Tyskland innebär migranterna istället en nettokostnad. Enligt OECD beror detta på den stora andelen äldre migranter i dessa länder som får pension.

I bland annat Storbritannien bidrar dessutom migranter mer till statskassan än vad infödda gör. Största bidraget gör enligt OECD:s studie ”blandade” hushåll som består av minst en infödd och en migrant.

Migranter bidrar dock i genomsnitt mindre till de undersökta ländernas kistor än infödda. Orsaken till detta är att en högre andel migranter inte arbetar och således inte betalar skatt, än att de får mer bidrag än infödda. En viktig uppgift för EU-länderna, menar Angel Gurría, är att få in fler migranter på arbetsmarknaden, framför allt i länder som Sverige, Belgien och Frankrike som redan har etablerade migrantgrupper.

Migrationen till  EU-länderna har under de två senaste åren åter ökat efter att ha minskat med närmare 40 procent under den ekonomiska krisens inledande år. Framför allt beror ökningen på att fler EU-medborgare flyttar inom unionen.

– En ihållande svag tillväxt och hög arbetslöshet i Grekland, Irland, Portugal och Spanien har drivit migranter till andra europeiska länder som Tyskland där de ekonomiska förutsättningarna är bättre, sade Angel Gurría.

Krisen har slagit hårdare mot migranter än mot infödda. Medan arbetslösheten i genomsnitt stigit med tre procent för infödda har den ökat med fem procent för utlandsfödda i de 34 OECD-länderna sedan 2008. Bland de migranter som är arbetslösa har nästan varannan varit det längre än ett år, vilket är en ökning från närmare bara var tredje 2008.

Men i Sverige och några andra länder har tvärtom migranthushållens bidrag ökat medan inföddas minskat under krisen. Mellan 2007/2008 och 2010 ökade migranthushållens nettobetalningar till svenska statskassan med motsvarande 5 650 kronor per år medan den för infödda minskade med motsvarande 8 500 kronor.

Sysselsättningskommissionär László Andor, som under våren bråkat med Storbritannien och Tyskland som oroats för ”social turism” när de sista restriktionerna för rumäner och bulgarer försvinner vid årsskiftet, välkomnade under presentationen uppgifterna om att migrationen inte har någon negativ ekonomisk inverkan.

– Vi får ibland väldigt konstiga reaktioner på migration. Det dåliga är när folk börjar bygga murar och införa restriktioner. Det blir läskigt när de följs av främlingsfientliga och ibland hysteriska reaktioner, sade László Andor som fick medhåll av inrikeskommissionär Cecilia Malmström som underströk vikten av att göra det lättare för migranter att komma till EU.

– Vi behöver migranter, sade Cecilia Malmström och pekade på EU:s åldrande och minskande befolkning så väl som på ett kunskapsunderskott vilket inte bara gäller högutbildade utan även till viss del låg- och mellanutbildade.