EU-plan: Stärk Europas försvarsindustri

EU-kommissionen har länge hållit sig på behörigt avstånd från försvarsfrågor. Men på onsdagen skickade man ut en trevare för att se vad medlemsländerna tycker om bland annat större samordning av tillverkningen av försvarsmateriel.

– För 20 år sedan hade det inte varit naturligt för kommissionen att prata om försvar. Men tiderna förändras. Vi kommer inte att ha den nödvändiga tyngden i världen utan en gemensam försvarspolitik, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso när han tillsammans med inremarknadskommissionär Michel Barnier och näringslivskommissionär Antonio Tajani på onsdagen presenterade ett så kallat meddelande, i praktiken ett diskussionsunderlag, om eventuellt framtida försvarssamarbete mellan EU-länderna.

José Manuel Barroso radade upp tre huvudpunkter: stärka EU:s roll i världen, se till att skattebetalarnas pengar spenderas bättre genom att samordna tillverkningen av försvarsmaterial och slutligen stödja försvarsindustrin i EU-länderna.

Kommissionen menar att de motsvarande nästan 1,7 biljoner kronor som årligen spenderas på försvar i EU-länderna måste komma till bättre användning genom att bland annat dela på kostnader och undvika dubbelarbete. Som exempel pekar man på att inom EU finns 16 olika typer av fregatter medan USA bara har en. Detta gör att Europa förlorar i de stordriftsfördelar som uppstår vid storskalig produktion.

Försvarsindustrin i EU omsatte i fjol motsvarande 824 miljarder kronor, drygt en fjärdedel av Sveriges BNP, och sysselsatte direkt 400 000 människor och genererade ytterligare närmare en miljon jobb.

– Vi vill stöda försvarsindustrin av ekonomiska men även av politiska skäl, sade Antonio Tajani och lyfte fram standardisering som en viktig aspekt och tog kriget i Jugoslavien som exempel då europeiska bepansrade bilar, trots att de var identiska, inte kunde samarbeta eftersom de olika ländernas datasystem inte var sammanlänkade med varandra.

Han föreslog även att pengar från EU:s socialfond kan gå till att vidareutbilda personal som arbetar inom industrin. Tajani vill dessutom satsa mer på EU:s rymdprogram och öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Detta ska på sikt leda till att exporten av europeisk försvarsmateriel stärks.

Kommissionen letar även efter områden där civila och militära materiel och användningsområden överlappar varandra, till exempel övervakning, transport och kommunikation, där pengar kan användas från unionens forskningsprogram Horisont 2020 där motsvarande runt 700 miljarder kronor finns avsatta fram till 2020.

Inom försvarsfrågor har kommissionen lite att säga till om och medlemsländerna är traditionellt ganska motvilliga att dela med sig av militär teknologi och kunskap. Men det är medlemsländerna som efterfrågat diskussionsunderlaget som ska diskuteras av EU-ländernas 28 stats- och regeringschefer på toppmötet i december då även unionens utrikeschef Catherine Ashton fått i uppdrag att ta fram ett underlag om försvarssamarbete.