ECB varnar: EU:s bankakut alltför komplex

Bryssel och medlemsländerna vill att en överenskommelse om EU:s bankunion, ett nytt regelverk som ska skapa stabilitet på finansmarknaden, blir klar innan årsskiftet. Ännu fattas en viktig del, den så kallade krislösningsmekanismen som handlar om hur vacklande banker ska hjälpas och i värsta fall nedmonteras utan att skattebetalarna ska behöva punga ut, EU:s bankakut. Medlemsländernas finansministrar är blixtinkallade för att lösa frågan i morgon onsdag innan EU-toppmötet i slutet av veckan.

I ett frankt utspel sätter Europeiska centralbankens chef, Mario Draghi, ett varningens finger i luften för att den kompromiss som i dagarna håller på att mejslas fram riskerar att bli alltför invecklad för att få avsedd effekt – att skapa lugn på finansmarknaden.

– Jag oroas för att beslutsfattandet kan bli alltför komplicerat och att finansieringen inte är tillräcklig, sade Mario Draghi under en utfrågning i EU-parlamentets ekonomiutskott på måndagen.

Mario Draghi menar att ett beslut om krishjälp ska kunna fattas direkt när centralbanken ECB, som sköter övervakningen, funnit att en bank vacklar.

– Man kan inte ha hundratals personer som rådslår med varandra om huruvida en bank är bärkraftig eller ej. Så det är min oro här, att mekanismen som tas fram faktiskt är användbar, sade Mario Draghi.

I den uppgörelse som ligger på bordet blir EU-kommissionen den huvudsakliga avvecklingsmyndigheten. Men dess inflytande begränsas av en invecklad beslutsprocess där medlemsländerna involveras när svåra beslut ska tas. Upp till 126 personer i upp till nio olika utskott involveras i processen när ett beslut ska tas för en medelstor bank i kris, enligt Financial Times.

I krislösningsmekanismen ingår även en gemensam fond som banker ska betala in pengar till. Dessa pengar ska sedan användas för att hjälpa banker som riskerar att gå omkull. Sammanlagt rör det sin om motsvarande 500 miljarder kronor som ska sättas in stegvis under en tioårsperiod.

Enligt kritiker kommer dock resurserna inte att vara tillräckliga vilket gör att det i slutänden ändå riskerar att bli staterna, och därmed skattebetalarna, som får betala om bankerna får problem.

Tyskland har argumenterat för att medlemslandet initialt självt ska betala den största delen om en bank i det landet går omkull. Men ECB-chefen gjorde på måndagen klart att han inte gillar den idén.

– Vi får inte skapa en gemensam krislösningsmekanism som bara är gemensam till namnet, sade Mario Draghi.

Finansministrarna från flera euroländer träffades på måndagen i Berlin för att försöka närma sig en uppgörelse. Även i Bryssel pågår flera möten mellan diplomater för att försöka lösa upp knutarna.

Den andra viktiga delen i bankunionen är banktillsynen som beskriver hur bankerna ska övervakas. Medlemsländerna och EU-parlamentet nådde en politisk överenskommelse om denna i våras. I november 2014 ska ECB vara redo att inleda övervakningen av de cirka 130 största bankerna i de länder som deltar i bankunionen, vilket Sverige inte gör.