Debatt: Majoritet svenskar känner sig som EU-medborgare

Ofta får jag höra att Sverige är ett EU-skeptiskt land. Den bilden har alltid förvånat mig och överensstämmer inte med de attitydundersökningar som görs. Enligt den senaste opinionsundersökningen från EU-kommissionen känner sig drygt två tredjedelar av svenskarna som medborgare i den Europeiska unionen. Det är högre än genomsnittet i EU. Samtidigt efterlyser alltfler svenskar mer information om EU-politiken. Detta resultat sänder en viktig signal till oss som arbetar med EU-frågor. Vi måste ta ett gemensamt ansvar och se till att väljarna får den informationen de efterfrågar inte minst inför det stundande Europaparlamentsvalet den 25 maj.

Undersökningen som vi presenterar idag visar att det viktigaste med EU för svenskarna på det personliga planet är den fria rörligheten - möjligheten att fritt kunna resa, studera och arbeta i hela EU. En majoritet av svenskarna anser vidare att ekonomin är den viktigaste EU-frågan, därefter följer sysselsättning och offentliga finanser. Utmärkande för Sverige, i jämförelse med andra EU-länder, är att 92 procent vill driva på EU:s miljöarbete och ser det som en väg ut ur den ekonomiska krisen. För svenskar är det dessutom särskilt viktigt att den ekonomiska politiken även inkluderar de resursvaga grupperna i samhället.

Dessa för svenskarna viktiga frågorna: den fria rörligheten, ekonomin samt miljö- och klimatpolitiken har EU arbetat intensivt med under de senaste åren. Och arbetet kommer att fortsätta. Inom en snar framtid kommer flera avgörande beslut att fattas i Europaparlamentet och ministerrådet. Det handlar bland annat om att ta ställning till EU-kommissionens förslag om bankunionen och ekonomisk krishantering samt klimatmålen för 2030.

Dessutom väntar flera förslag kring den fria rörligheten på ett beslut i Europaparlamentet. Det gäller nya regler som ska underlätta för de som söker jobb i ett annat EU-land. En effektiv europeisk arbetsmarknad med en rörlig arbetskraft är nödvändig för att sänka arbetslösheten från dagens höga nivåer och skapa jobb för Europas unga. För dessa beslut spelar Europaparlamentet en avgörande roll.

Valet till Europaparlamentet är därmed mycket viktigt för EU:s framtid. Europarlamentet lagstiftar gemensamt med medlemsländerna i nästan samtliga frågor. Dessutom har Europaparlamentet inflytande över valet av EU-kommissionens ordförande. Europaparlamentet betyder mycket för EU:s demokratiska förankring och det europeiska samarbetet. Därför bör vi EU-medborgare utnyttja vår möjlighet att påverka EU:s utveckling och rösta den 25 maj.

Sveriges regering och flera svenska myndigheter, däribland ungdomsstyrelsen, gör redan mycket för att lyfta valdeltagandet. Men nu måste ännu fler aktörer aktivera sig och ta ett gemensamt ansvar för att höja kunskapen om EU. Det görs ofta en uppdelning i rapporteringen mellan politik på nationell och europeisk nivå. Även om det finns skillnader mellan dem är det dags att vi bättre integrerar och synliggör EU-politiken i den svenska debatten. De beslut som vi gemensamt fattar i Europaparlamentet och ministerrådet påverkar politiken på nationell-, regional- och kommunal nivå.

På samma sätt som Sverige är så mycket mer än bara Stockholm, är EU mer än bara Bryssel. Oavsett om vi bor i Orsa eller i Paris är vi alla en del av EU. Och det är upp till oss som jobbar med EU-frågor att klargöra denna koppling och bidra till en bred och tydlig EU-debatt.

Lyckas vi med det, är EU-minister Birgitta Ohlssons mål om ett valdeltagande på 50 % inom nära räckhåll. I ett land som Sverige, med ett högt deltagande i nationella val och en stark känsla av europeisk tillhörighet, borde detta vara en självklarhet.

Pierre Schellekens
Chef för EU-kommissionens representation I Sverige