Svenskar har ingen åsikt i EU-valet

Fyra månader före valet till EU-parlamentet svarar drygt hälften ”vet inte” på frågan om vilka valfrågor de tycker är viktigast i EU-valet. Det visar en undersökning som opinionsinstitutet Sifo genomfört åt Europaportalen. Som jämförelse uppgav 15 procent i en Sifoundersökning att de inte hade någon uppfattning om viktigaste valfråga sex månader före riksdagsvalet 2010.

Fler äldre än yngre och fler högutbildade än lågutbildade uppger valfrågor som de anser vara viktiga.

Marita Ulvskog, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och etta på partiets lista, är inte förvånad över resultatet, och hon är självkritisk.

–Det är svårt att på ett enkelt sätt berätta om betydelsen av EU-valet och vad EU-samarbetet innebär. Vi politiker är inte tydliga med vad som bestäms på EU-nivå och på svensk nivå, säger hon.

I EU-parlamentet röstar ni titt som tätt i frågor där EU faktiskt helt saknar befogenheter. Bidrar inte det till förvirringen?

–Vi borde absolut inte göra det. Det kommer en massa onödiga rapporter, resolutioner, ställningstaganden som inte har någon betydelse. Det finns många som vill visa sig duktiga inom ett visst område, vill visa hemåt att nu fick jag igenom den här saken. Kreativiteten hos folkvalda som vill bli omvalda är stor, säger Ulvskog.

Enligt Yves Bertoncini, chef för den EU-positiva tankesmedjan Notre Europe, är det svårare att sälja in EU-valet eftersom de beslut som fattas i EU-parlamentet inte har en lika direkt påverkan på folks vardag som de beslut som fattas i nationella parlament.

–De frågor som verkligen påverkar oss är skatter, välfärd, skola, barnomsorg och brott och straff. Och de frågorna bestäms inte på EU-nivå. Det är Sverige själv som sköter sin skola och sina skatter och Frankrike gör på sitt sätt, säger Bertoncini.

Europaportalens Sifoundersökning visar att de frågor som trots allt engagerar svenskarna är sådana som påverkas en hel del av EU-politiken. Den fråga som flest anser vara den viktigaste valfrågan (15 procent) är ”miljön/klimatet/energin”. I princip all svensk miljö- och klimatpolitik, liksom stora delar av energipolitiken, påverkas av EU-beslut. Därefter kommer ”arbetslösheten/sysselsättningen” och ”ekonomin/handelsfrågor” på 8 procent vardera.