Bankunionen svår nöt för EU:s lagstiftare

Många europeiska politiker menar att medlemsländerna innan Europavalet i maj måste enas med EU-parlamentet om de sista byggstenarna i bankunionen som ska övervaka och hjälpa krisande banker.

– Det skulle vara mycket besvärligt [om det inte blir någon överenskommelse]. Det skulle ju skicka en signal om att man svårt att komma överens så det tror jag vore olämpligt, sade finansminister Anders Borg (M) i samband med ett möte i Bryssel på tisdagen där han och hans europeiska kollegor försökte närma sig EU-parlamentet.

I förra veckan sade Europeiska centralbankens chef Mario Draghi att det kommer få ödesdigra konsekvenser för eurozonen om ingen uppgörelse kan nås innan EU-valet.

I december i fjol enades medlemsländerna om en gemensam ståndpunkt om hur krisande banker ska hanteras, den så kallade avvecklingsmekanismen, men de har kallats tillbaka till förhandlingsbordet efter att EU-parlamentet inte kunnat gå med på deras bud.

EU-parlamentet vill göra beslutsprocessen för när en bank börja krisa mycket enklare än den plan som medlemsländerna enats kring och att kommissionen får sista ordet om när en bank ska få krislån eller avvecklas. De menar att beslut om vilka banker ska få hjälp och när riskerar att politiseras om det är finansministrarna som tar dem. Men medlemsländerna vill själva vara de som slutligen avgör detta.

Parlamentarikerna vill också skynda på finansieringen av den bankfond som ska byggas upp och användas för att hjälpa krisande banker.

Framför allt är det Tyskland, som inte vill betala om banker i andra euroländer fallerar, som vägrar ge med sig.

– EU-parlamentet måste röra sig avsevärt, annars kommer vi inte nå någon uppgörelse, sade den tyske finansministern Wolfgang Schäuble under mötet.

Finansministrarna gjorde vissa eftergifter. Bland annat enades de om att minska den tid det ska ta att bygga upp den bankfond som ska användas för att hjälpa krisande banker från de ursprungliga tio åren till åtta. Men det är fortfarande långt i från de tre år som EU-parlamentet kräver.

Men bedömare tror att inte eftergifterna är tillräckliga för att en överenskommelse ska kunna nås.

EU:s finansmarknadskommissionär Michel Barnier pekade på att finansministrarna bland annat inte närmat sig EU-parlamentets krav på hur maktfördelningen mellan EU-institutionerna ska se ut.

– De två lagstiftarnas ståndpunkter förblir mycket skilda, sade Michel Barnier efter finansministermötet.

I dag onsdag träffas förhandlare från EU-parlamentet med förhandlare från Grekland, som för närvarande leder arbetet i ministerrådet, och som företräder medlemsländerna. Om inga framsteg tas finns möjligheten att ett extramöte mellan finansministrarna sätts in innan EU-toppmötet i slutet av nästa vecka.

– Det centrala är ju vem som ska betala för eventuella krisande banker och det är klart att det blir rätt hårda politiska diskussioner om vem som ska stå för notan, sade Anders Borg som dock tror att det kommer bli en överenskommelse till slut.

Sista möjligheten för EU-parlamentet att rösta om avvecklingsmekanismen i bankunionen innan EU-valet är 14-17 april.