Debatt: Obrukad åkermark kan ge bränsle till hälften av bilarna i EU

Man ska inte ”göra bioenergi av maten utan av skiten”, skriver Marit Paulsen på Europaportalen den 11 februari. Det är slagkraftigt, men alltför förenklat, och leder till att inte utnyttjar våra biologiska resurser.

Nyligen kom en vetenskaplig kartläggning av icke odlad åkermark i Europa. Forskarna har med hjälp av satellitbilder mätt upp arealen övergiven åkermark i Central- och Östeuropa. Man hittade 52,5 miljon hektar sådan mark, främst i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, men också i de baltiska länderna, i Polen och i Rumänien. Den här arealen motsvarar 17,5 gånger Belgiens yta, eller 20 gånger Sveriges odlade areal. Vi vet att i EU:s medlemsländer finns för närvarande omkring 10 miljoner hektar åker i träda. En del av arealen finns i Sverige där flera hundra tusen hektar inte odlas aktivt. All denna åker är inte högproduktiv, men en hel del är bra åker.

Nu har vi dessutom fått ut den svenska tillämpningen av EU:s nya gårdsstöd på remiss. Enligt de nya reglerna ska bönderna åter tvingas lägga fem procent av sin åker i träda – fast den här gången kallas det ”ekologiska fokusarealer”. Marit Paulsen sitter själv i EU-parlamentets jordbruksutskott och har varit med och tagit detta beslut om att dra ner på produktionen.

Vad räcker 50 miljoner hektar åker till? Med välkänd teknik kan man göra drivmedel som räcker till hälften av EU:s personbilar. Med effektivare bilar i framtiden och lite högre avkastning räcker det till ännu mer.

Sambanden är inte enkla. Och man ska inte förenkla. Det finns flera hundra miljoner människor som svälter i världen. Men det finns ännu fler som är överviktiga; till och med i utvecklingsländerna ökar problemen med övervikt. Stora mängder mat försvinner på vägen från åkern till magen. I de fattiga länderna främst på grund av lagringsförluster, i de rika länderna slängs maten i butiker och hushåll. Möjligheterna att öka skördarna per hektar är mycket stora i de flesta länder, och allra mest i Afrika. Där är medelskörden av spannmål idag bara drygt ett ton per hektar, medan man med moderna jordbruk kan odla och skörda 5 – 10 ton.

Att människor fortfarande svälter i vår värld beror på andra orsaker, fattigdom, politiska konflikter och korruption. Många länder har bra lagstiftning men den efterlevs inte. Det sker alltför lite investeringar i de fattiga ländernas jordbruk och infrastruktur. Enskilda företag eller bönder vågar ofta inte investera därför att det är oklart vem som äger marken eller byggnader. Kanske regeringen eller någon annan stark part helt enkelt tar över ditt företag utan att det finns möjlighet att stämma någon för stöld eller avtalsbrott. Folk svälter därför att de inte har råd att efterfråga mat, inte därför att vi odlar för lite i Europa. Tvärtom, våra och USA:s överskott slår ut de fattiga ländernas egen jordbruksproduktion.

Jag är övertygad om att det går att kraftigt öka produktionen av biodrivmedel, och inte bara från avfall och skogsråvara, utan också från åkergrödor, i Europa och globalt. Jag kan inte förstå vad det är för principiell skillnad på att utnyttja outnyttjade resurser i jordbruket, t ex övergiven eller trädad åkermark, och att utnyttja andra outnyttjade resurser, som avfall och restprodukter. Båda delar behövs för att klara den stora klimatutmaningen och ställa om transportsektorn.

Frågan är viktig inför EU-valet. EU-parlamentet har under den gångna mandatperioden varit ett stort hinder för att kunna utnyttja Europas gröna resurser på ett klokt sätt, med sitt motstånd mot att odla energigrödor på åkermark. 

Gustav Melin
Svenska Bioenergiföreningen