Sifo: Svenskar positiva till personers fria rörlighet

De så kallade fyra friheterna som utgör grunden för EU-samarbetet är fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Det betyder att dessa fritt ska kunna rör sig mellan EU:s medlemsländer.

Drygt en tredjedel av de tillfrågade tycker att den fria rörligheten för personer i EU är den viktigaste av EU:s fyra friheter på den inre marknaden. Bland yngre personer under trettio år säger 46 procent att det är den viktigaste. I stället för  att välja ut en av de fyra friheterna som viktigast kunde de svarande ange att samtliga fyra friheterna är lika viktiga, vilket drygt en tredjedel gjorde.

Fördelat över de politiska partiernas sympatisörer sticker två partier ut: Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. För vänsteranhängarna är den fria rörligheten i särklass viktigaste och pekas ut av 56 procent. Stödet för svarsalternativet att alla friheter är lika viktiga får här bara uppbackning av 18 procent av vänsterpartisterna. För Sverigedemokraterna noteras ett bottenstöd för personers fria rörlighet som den enskilt viktigaste friheten: 15 procent. Istället lyfter SD-väljarna fram fri rörlighet för varor: 28 procent, som den enskilt viktigaste friheten.

När stödet för personers fria rörlighet läggs samma med de som anser att alla friheter är lika viktiga hamnar Miljöpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet i topp. Svagast stöd för personers rörlighet återfinns hos Sverigedemokrater och Centerpartister.

Mellan de politiska blocken finns också en tydlig skillnad i synen på personers fria rörlighet. Här är stödet större bland de rödgröna jämfört med Alliansens fyra partier och minst bland Sverigedemokraterna.

– Jag tror att detta är knutet till skillnader i synen på invandringsfrågan, säger Toivo Sjörén opinionschef på Sifo.

Minst viktig av alla kategorier anser de tillfrågade kapitalets fria rörlighet över gränserna vara.

– När det gäller kapital och ekonomiska aspekter är det inte konstigt att det är färre som anser det viktigast med tanke på krisen som varit och att man ser det i mindre positivt ljus. Sedan har man kanske mindre erfarenhet av det själv eller att det är något som man själv inte kommer att begagna sig av, säger statsvetare Malena Rosén Sundström vid Lunds universitet.

En majoritet av svenska folket tror inte att sysselsättningen påverkats negativ av EU-medlemskapet, tvärtom. Närmare fyra av tio medborgare anser att jobben i Sverige har blivit fler. Medan var tredje menar att det varken blivit fler eller färre jobb i Sverige på grund av EU-medlemskapet. Bara var fjärde anser att jobben blivit färre.

Den ekonomiska krisen och efterföljande åtstramningar har slagit hårt mot flera EU-länderna. Men en eventuell kopplingen mellan krisen och EU-medlemskapet gör inte svenskarna.

Nästan hälften av svenska folket tror att alla eller de flesta EU-länder har vunnit på sitt medlemskap i unionen. Drygt var tredje väljare lägger sig mittemellan och menar att lika många länder har vunnit som har förlorat på medlemskapet. Färre än två av tio medborgare menar att de flesta eller alla medlemsländer i EU har förlorat på medlemskapet.

När Europaportalen frågar om prisutvecklingen för olika varor och tjänster tror många att EU-medlemskapet har inneburit en prispress nedåt utom när det gäller energipriser.

En majoritet anser man att priserna på elektronik och mobiltelefoni påverkats positivt på grund av EU-medlemskapet och blivit lägre.

När det gäller livsmedelspriserna är bilden inte lika entydlig. Visserligen tror 44 procent att matpriserna blivit lägre på grund av EU-medlemskapet men samtidigt menar 36 procent av de tillfrågade att priserna blivit högre och 17 procent att de inte påverkats alls av medlemskapet.

När det kommer till el- och energipriser säger drygt fyra av tio personer att priserna stigit på grund av EU-medlemskapet. Medan knappt fyra av tio tror EU-medlemskapet i sig inte har påverkat prissättningen. 15 procent tror att priserna minskat på grund av EU-medlemskapet.