Energiunion ska rädda EU-länder från ryskt beroende
BRYSSEL 22 april 2014 | Viktig toppmötesfrågaPolens premiärminister Donald Tusk vill skapa en europeisk ”energiunion” för att minska beroendet av rysk gas.
I skuggan av konflikten mellan Ryssland och Ukraina ökar oron över EU:s beroende av rysk energi.
”Oavsett hur dödläget i Ukraina utvecklas är en sak tydlig: ett överdrivet beroende av rysk energi gör Europa svagt” skriver Polens premiärminister i en debattartikel i Financial Times på måndagen.
I dag står Ryssland för omkring en tredjedel av all olje- och gasimport till EU-länderna. Trots tidigare kriser 2006 och 2009, då gasimporten från Ryssland störts, har beroendet av rysk gas ökat i stället för att minska.
Stommen i en energiunion, skriver Tusk, är en slags EU-myndighet som köper gas från Ryssland för alla 28 länder. Om Ryssland stoppar exporten till ett eller flera EU-länder ska de andra hjälpa till.
”I dag är minst tio EU-länder beroende av en enskild leverantör – Gazprom – för mer än hälften av sin [gas]konsumtion. En del är helt och hållet beroende av den ryska statskontrollerade gasjätten” skriver Tusk.
Bland de tio länderna finns bland annat de tre baltiska staterna, Finland och Slovakien.
Den gemensamma EU-budgeten ska användas för att finansiera gasförråd och bygga ut ledningar till de EU-länder som är mest beroende av Ryssland i dag. Sådana projekt ska kunna finansieras till 75 procent från EU, den högsta nivån av samfinansiering.
På kort sikt ska EU skriva importavtal med länder som USA och Australien, anser Tusk.
I mars gav EU:s ledare EU-kommissionen i uppdrag att komma med konkreta förslag till hur EU ska minska sitt beroende av rysk gas. Dessa förslagen ska diskuteras på ett EU-toppmöte i slutet av juni.
Donald Tusk föreslår också i debattartikeln att EU-länderna ska använda sina befintliga reserver av fossila bränslen, inklusive kol och skiffergas.
Skiffergas är en knäckfråga för EU. Flera länder har reserver under jord och är i startgroparna för att börja utvinna gasen. Men opinionen är negativ på flera håll.
Samtidigt ska EU-parlamentet och ministerrådet under året tillsammans hamra ut EU:s gemensamma klimatpolitik, där man bland annat förbinder sig att minska utsläpp av koldioxid med 40 procent till 2030.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Curabitur blandit justo purus, mattis aliquet sem tempus nec. Proin fringilla quam erat, a dapibus nulla porta vitae. Pellentesque semper vehicula bibendum. Curabitur venenatis velit sed felis varius mattis eu id dui. Quisque sed sodales sapien. Maecenas pharetra id libero id facilisis. Morbi id mi facilisis, gravida nibh sed, fermentum nisi. In hac habitasse platea dictumst. Aliquam eleifend dapibus ipsum. Duis vitae sodales tortor. Suspendisse luctus, dui eu pretium condimentum, diam ipsum venenatis sapien, tristique vulputate ligula lorem a nulla. Nunc placerat, urna in ultrices gravida, dolor ex dignissim odio, a porttitor massa felis et orci. Quisque placerat ornare mauris at fringilla.
Curabitur eu massa mattis, finibus dolor at, varius erat. Proin quis sapien vitae urna facilisis tincidunt ut id elit. Praesent finibus nisi non mi congue molestie. Integer sagittis dui vitae porta scelerisque. Pellentesque massa orci, tristique at malesuada id, vulputate vel neque. Suspendisse potenti. Nullam ac efficitur eros, sed malesuada velit. In rhoncus mi posuere interdum gravida. Duis rhoncus augue condimentum dignissim eleifend. Duis commodo in odio non tempus. Donec volutpat porta dolor, eu convallis purus egestas ultrices.
Suspendisse at risus eget nisi euismod rhoncus. Aliquam non vestibulum felis. Nam congue dolor quis ante consectetur congue. Nulla fermentum sodales massa at dapibus. Sed a felis quis eros tincidunt fermentum. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Suspendisse eu magna at orci lacinia ultricies vitae sit amet nibh. Maecenas bibendum elit a venenatis ornare. Aliquam et congue augue. Morbi quam tortor, aliquam vel vestibulum eget, varius tincidunt nunc.