Gästkrönika: En rejäl maktdebatt före valet vore upplyftande

London: Vilket EU ska vi ha? Det borde vara grundfrågan inför valet till Europaparlamentet.

Ska EU gå i federalistisk riktning mot ett Europas Förenta Stater med gemensam valuta och därmed finanspolitik? Eller ska EU nöja sig med att vara ett samarbete mellan stater som har fri rörlighet sins emellan för varor, tjänster och arbetskraft?

Att döma av opinionsmätningarna svarar en klar majoritet i Sverige nej på den första frågan och ja på den andra. Nej till Europas Förenta Stater, men ja till en frihandelsunion är den förhärskande uppfattningen bland alla partiers väljare. Möjligen med undantag för Folkpartiets sympatisörer som vill gå vidare i federalistisk riktning och för Sverigedemokraternas som vill gå ur EU.

Nu kan man väl inte säga att den grundläggande frågan om EU:s utveckling fått särskilt stor plats i debatten inför EU-valet. En debatt som överhuvudtaget har svårt att tränga igenom i nyhetsbruset.

Men än är det inte för sent och inspiration kan hämtas från Storbritannien. Där huserar Mats Persson och tankesmedjan Open Europe som har mycket gott anseende och ofta citeras av medier som Financial Times.

Mats Persson sägs ha skrivit den brittiske premiärministerns David Camerons stora EU-tal där han lovade en folkomröstning 2017 om det brittiska EU-medlemskapet. Det är dock en sanning med modifikation. Mats Persson bidrog med underlag och Camerons analys av utvecklingen inom EU, men står inte bakom slutsatserna i talet. ”Jag bidrog med de bra delarna”, säger han när vi träffas hos Open Europe i regeringskvarteren i Westminister.

Det är också slående hur Mats Perssons ”bra delar” sammanfaller med den rådande majoritetslinjen i Sverige. Hans extremt marknadsliberala tankesmedja sammanfattar en hållning som ligger väldigt nära det som en stor majoritet i riksdagen från höger till vänster innerst inne står för i synen på EU.

Mats Persson betonar att det är den inre marknaden, inte euron, som måste vara den kärna, den grundpelare som EU måste vila på. Det finns fortfarande mycket att göra för att utveckla den fria rörligheten för tjänster. Euron får inte bli lika med EU.

De som inte är med i valutaunionen måste fortfarande ha möjlighet att dra i nödbromsen. Gränsöverskridande beslutsfattande ska gälla beslut inom områden som miljö och brottslighet där nationerna har klara fördelar av att lämna ifrån sig beslutsfattande.

Men medlemsstaterna ska ha suveränitet att själva bestämma i exempelvis arbetsmarknads-, regional-, kultur- och jordbrukspolitiken. Mycket av besluten bör decentraliseras till de nationella regeringarna och parlamenten. Det är omöjligt att veta när beslut tas inom EU. Beslutsordningen är obegriplig och det demokratiska underskottet gigantiskt. Så kan det inte fortsätta.

En rejäl debatt före valet även i Sverige om hur EU borde utvecklas vore upplyftande.