Feminist som ska kämpa för romerna

Vi ses på ett kafé på Stockholms centralstation. Soraya Post har precis kommit med tåget från Göteborg där hon bor. En filmare som gör en dokumentärfilm om FI:s väg till makten är med och låter kameran rulla i början av intervjun.

Soraya Post är i dag strateg på rättighetskommitténs kansli i Västra Götalandsregionen. Kommittén arbetar med att skydda och främja mänskliga rättigheter i regionen. Hon är rom och har arbetat för romernas rättigheter under större delen av sitt liv. Post säger att hon "upplevt vartenda kapitel" i regeringens vitbok, som kom i mars i år, och som redogör för hur romerna behandlats i Sverige under 1900-talet.

Hon berättar att hennes mamma, som skulle få sitt tredje barn, tvingades till abort i sjunde månaden och hon blev sedan tvångssteriliserad. Året var 1959. Soraya Post och hennes bror blev placerade på ett lantbruk i Småland och fick inte ha någon kontakt med sina föräldrar under drygt en månad. När Post skulle börja första klass var hon tvungen att genomgå en sinnesundersökning. Hon kände sig länge som en andra klassens medborgare.

– För 10-15 år sedan kom jag fram till att jag inte alls är sämre än någon annan och bestämde mig för att inte tro på det som många tycker. Men det är ingen självklar resa utan det är sår som blir ärr. Och jag är inte immun mot nedvärderande kommentarar som ”är du rom? du ser inte ut som en sådan”. Då blir jag irriterad men tänker att jag duger som jag är, som gestikulerar när hon pratar. 

Soraya Post gick med i FI först i november 2013 efter att folk hon känner i partiet uppmuntrat henne att bli medlem. Att läsa partiprogrammet var som att hitta hem, enligt Post.

– FI:s syn på människan, acceptansen för det annorlunda och det normkritiska tänkandet kändes rätt ända in i själen. Jag börjar nästan gråta när jag tänker på vem det är som får avgöra vad som är accepterat, säger Soraya Post och får tårar i ögonen.

Hon kandiderar för att hon vill påverka besluten där de fattas istället för att påverka politiken underifrån som hon gjort tidigare. Väljarna ska kryssa henne om de vill se en tuff och rak EU-parlamentariker som argumenterar och som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Hon konstaterar att EU-valet den här gången är ett ödesval.

– Vi ser hur den den politiska högerextremismen växer och höjer ribban för vad som får kallas för rasism. Istället pratas det om främlingsfientlighet. Jag hävdar att de högerextrema partierna i Sverige och Europa är rasistiska i grunden.

En av Soraya Posts hjärtefrågor är att förbättra romernas situation i EU.  Hon anser att EU först och främst måste erkänna romernas historia genom att tillsätta en sanningskommission för att utreda förtrycket mot romer och som även belyser nazisternas  utrotning av romer som hon anser glömts bort helt. Post vill även att EU:s byrå för grundläggande rättigheter – som bland arbetar med att kartlägga rasism och främlingsfientlighet i EU-länderna – mer aktivt ska jobba mot antiziganism.

Post vill även inrätta två nya EU-kommissionärsposter, varav den ena ska arbeta med jämställdhet och den andra mot rasism. Hon vill också se tuffare EU-sanktioner mot de  EU-länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna.

– Vi måste också bort få patriarkatet och driva en politik ut mot medlemsländerna för att åstadkomma en standardiserad jämställdhetspolitik så att män och kvinnor värderas lika på alla nivåer. Alla politiska frågor ska genomsyras av jämställdhetsperspektiv, säger Soraya Post som vill sitta i EU-parlamentets jämställdhetsutskott.

Soraya Post ser gärna att EU får mer makt i frågor som rör jämställdhet, minoriteters rättigheter och i HBTQ-frågor. Hon anser att det är för sent att återföra makt till EU-länderna. Istället bör politikerna se till att unionen fokuserar på rätt saker. Däremot ska Sverige inte ansluta sig till euron eftersom hon anser att den varit till nackdel för euroländerna  och lett till prishöjningar.

För att bli en framgångsrik EU-parlamentariker kommer hon att ta hjälp av de intresseorganisationer som arbetar med hennes hjärtefrågor. Hon framhåller dock att det är viktigt att öppet redovisa vilka lobbyister hon talar med. Hon anser sig ha relativt stor EU-erfarenhet genom att hon regelbundet anlitats av bland annat EU-kommissionen som sakkunnig i romska frågor.

Känner du dig som en europé?

–Jag är en världsmedborgare. Det finns bara en värld. Jag är född i Sverige och etniskt är jag rom, men jag gillar inte nationalism och som rom har jag växt upp i utanförskap och det gör att jag har lättare för att känna mig som en världsmedborgare.