Debatt: Lobbyistverksamhet måste regleras på djupet

Oftast när man hör och läser om lobbyisterna brukar diskussionerna handla mer om slagord som korrupta eller lättpåverkade politiker. Vad som sällan talas om är lobbyisternas arbete mot andra inflytelserika personer.

Förhandlingar som inte leder till något, ändring från fastställa och mätbara mål till otydliga inriktningar, ständiga kompromisser som tappat sitt syfte och betydelse är ett vanligt förekommande när man rapporterar resultatet efter ett EU-toppmöte. Allmänheten frågar sig själva varför och hur det har kunnat sluta så här medan proffstyckarna eller konspirationsteoretikerna presenterar en modell som passar deras syn på det hela. Till och med politikerna förstår ibland inte varför lagarna som de har beslutat om inte efterföljs.

Samhället har blivit mer komplex och denna bild har fått fotfäste att tjänstemännen har mer att säga till om, att teknokratin växer och integreras inom den politiska sfären. Den har nått en så pass mycket hög nivå att folkviljan och det i sin tur demokratin undermineras. Nättidningen EUobserver har nyligen rapporterat hur den icke-folkvalda EU kommissionären har rätt till en stark stab av olika experter och tjänstemän i sitt arbete. Denna stab har slutna möten tillsammans med andra nyckeltjänstemän utan protokoll innan deras lagförslag presenteras för EU parlamentarikerna att ta ställning till.

Det här känner de stora lobbyorganisationerna till och har därför fokuserat mycket av arbetet mot just tjänstemännen i olika forum. Uppskattningsvis finns det uppemot 30 000 lobbyister som verkar enbart i Bryssel. Erbjudande om konsultation om olika komplexa sakfrågor dyker upp, inbjudningar till konferenser eller tillställningar där man får chansen att träffa en eventuell arbetsgivare med en tjockare plånbok är vanligt förekommande. Olika presentationer av ”oberoende” rapporter med beslutsförslag hamnar i nyckelpersoners brevlådor. Risken för korruption är uppenbar.

Öppenheten på hur kommunikationen har varit är en stor brist inom EU:s korridor och det har bekräftats av antikorruptionsorganisationen Transparancy International. Nyligen kom det en svidande kritisk rapport om just hur lite insyn allmänheten har om vad som faktist sker innan besluten tas. Reaktionen var minimal i förhoppning om att den blir bortglömd. I november förra året röstade även riksdagen för att begränsa offentlighetsprincipen med koppling till EU. Vi ser också risker med att det inte slutar där. En obligatorisk lobbyregistrering kan komma att implementeras men det räcker inte där för att allmänheten ska få en bättre insyn i hur arbetet ser ut.

Miljöpartiet vill se ett öppnare EU med större transparans och en starkare offentlighetsprincip. De slutna rummen ska öppnas och kommunikationen som görs med politikerna och berörda tjänstemän ska tillåtas att granskas av allmänheten och media. Dessutom ska det finnas starka etiska regler på vad lobbyorganisationerna får göra i sin dialog mot politikerna och de tjänstemän som har en stark förankring i beslutsfattandet. Då minskar risken för korruption och då stärks tron på demokratin.

Isak Betsimon (MP)
Kandidat till EU parlamentet

Mats Pertoft (MP)
Riksdagsledamot