SD-toppkandidat: EU är en monsterstat

Vi träffas på Sverigedemokraternas riksdagskansli och slår oss ner i ett mindre rum. Kristina Winberg vill att vi väntar med frågorna tills hennes mentor, riksdagsledamoten Kent Ekeroth kommer, och förklarar att situationen är ganska ny för henne.

Och nytt är det inte bara för Kristina Winberg. Även väljarna överraskades när hon i slutet av januari lanserades som Sverigedemokraternas toppnamn i EU-valet. Hon och nummer två på listan Peter Lundgren presenterades av partiledaren Jimmie Åkesson som motsatsen till proffspolitiker som väljarna lätt skulle känna igen sig i.

Kristina Winberg blev aktiv i Sverigedemokraterna för fem, sex år sedan och sitter sedan förra valet i Jönköpings kommunfullmäktige och i landstingsfullmäktige.

– Specifikt just EU har väl inte varit högaktuellt. Men jag har förstått innebörden alltmer under min aktiva tid, att EU påverkar vad som händer i Sverige och i kommunerna, säger Kristina Winberg.

I folkomröstningen 2003 om att införa euron röstade hon inte. Däremot röstade hon ja till svenskt medlemskap i EU 1994.

Hon ler lite generat och förklarar att hon var ganska dåligt insatt men tyckte att det var fantastiskt bra att kunna resa i Europa utan att ha med sig pass.

– Samtidigt vill jag påstå att det EU som jag röstade ja till inte samma EU som i dag.

I dag är EU en monsterstat, säger hon.

– För varje fördrag som kommer lämnar vi över mer makt till Bryssel. Över 50 procent av de beslut som fattas i kommun, landsting och riksdag kommer direkt från EU. Det innebär i princip att EU har nästan mer rätt att besluta än vad riksdagsledamöterna har. Så vill inte jag ha det.

En undersökning från Sieps visar att runt 30 procent av lagarna som riksdagen stiftade mellan 1999 och 2008 hade koppling till EU-beslut. En undersökning från Sveriges kommuner och landsting visar att mellan 50 och 60 procent av landstings- respektive kommunala dagordningspunkter tog hänsyn till EU-regler.

Kristina Winberg vill ha en omförhandling av det svenska medlemskapet och ett mer mellanstatligt samarbete. Alltså ta tillbaka makt till Sverige. På sikt vill hon ha en ny folkomröstning om EU-medlemskapet.

– Det är som [utbildningsminister] Jan Björklund sa: Vad ska Sverigedemokraterna ner i EU och göra? De kommer bara att få hemlängtan, de vill ju inte vara där. Men det ska jag säga till herr Björklund: Jag kommer säkert att få hemlängtan men jag åker inte hem förrän jag fått tillbaka [Sveriges] självbestämmanderätt.

Men Sveriges förhållande till EU beslutas inte av EU-parlamentet utan av den svenska riksdagen. En fördragsändring måste godkännas av samtliga EU-länders parlament. Europaparlament har rätt att föreslå ändringar i nya fördrag men kan inte stoppa ett fördrag.

– Exakt hur det ska gå till det går ju inte att beskriva. Men det handlar om att försöka omförhandla att få tillbaka självbestämmandet. Sitter jag med i konstitutionsutskottet och ser att de tar fram ett nytt fördrag efter Lissabonfördraget, vilket säkert kan bli verklighet, kommer jag att motarbeta det jag tycker är fel, säger Winberg.

– En annan fråga är budgeten. Vår kostnad för EU är en katastrof. De pengar som vi betalar i medlemsavgift är ofantliga summor. Förra året betalade vi 37,3 miljarder och fick tillbaka 11,4 miljarder vi har en nettokostnad på 26 miljarder. Pengar som vi så väl hade behövt i Sverige, säger Winberg.

EU:s budget och ländernas medlemsavgifter bestäms för en sjuårsperiod. Den nuvarande perioden sträcker sig till och med 2020 så frågan om en ny budget blir mer brännande för det Europaparlamentet som utses 2019.

En av de största utgiftsposterna är EU:s regionstöd. Winberg är kritisk till stödet.

– Jag tycker inte att Sverige [ska hjälpa till] på bekostnad av vår välfärd. Vi plockar bort vårdplatser. Människor ligger på bänkar i badrummen på akuten. Vi har inte råd med bemanning på äldreboende. Då måste vi se till vårt bästa. Är man ett land i EU så ska man ha gått igenom Köpenhamnskriterierna och då ska inte vi behöva gå in och ge extra stöd.

Winberg poängterar att alla länder som går med i EU måste leva upp till Köpenhamnskriterierna, det vill säga att bland annat vara vara fungerande marknadsekonomier. Därför, anser hon, behövs inte stödet.

– För att bli medlem i unionen måste man uppnå Köpenhamnskriterierna vilket innebär att man ska ha en god ekonomi. Vi ser idag att vi betalar till Rumänien ofantligt många miljarder för att få dem på fötter men det hjälper inte.

En stor utgift i EU:s budget är stödet till fattigare regioner i EU-länderna. Men långt ifrån alla pengar tas ut av de regioner som är berättigade till stöd. Exempelvis anslog EU 19 miljarder euro till Rumänien för åren 2007 - 2013 men bara nio miljarder euro användes. Några orsaker till det är bristande administrativ kapacitet, att det fattas pengar till medfinansiering eller att det saknas godkända projektideér.

Hon är också intresserad av djurskyddsfrågor. Därför kan jordbruksutskottet blir ett alternativ till parlamentsutskottet för konstitutionella frågor.

– Jag är orolig att EU vill harmonisera sitt djurskydd med Sverige. Ska vi harmonisera djurskyddsreglerna med EU innebär det att vi får ett betydligt sämre djurskydd, säger hon.

Förslaget till nya djurskyddsregler har ännu inte kommit från EU-kommissionen. Hittills har Sverige haft tuffare regler och EU-regler på detta område brukar vara minimiregler.

Kristina Winberg vill verka för bättre djurskydd i EU. Men samtidigt anser hon att det ska vara upp till varje land att själva bestämma.

– Det är klart att jag ska jobba för det, självklart. Kan jag påverka att andra länder kanske har ett bättre djurskydd så visst. Men det är upp till varje nation att själva avgöra vad som är bäst för deras djur och deras land.

Sverigedemokraterna vill riva upp utstationeringsdirektivet som reglerar de anställdas villkor i företag från ett EU-land som tillfälligt utför arbete i ett annat EU-land.

– Vi har något som heter svenska modellen i Sverige. De som kommer hit och jobbar ska rätta sig efter den svenska modellen och utgå från de löner och villkor vi har i Sverige, säger Kristina Winberg.

Men uppnås det om man river upp utstationeringsdirektivet?

– Ja det gör det väl. För då måste man liksom arbeta från den svenska modellen.

Enligt arbetsrättsjurister på Svenskt Näringsliv och LO ger utstationeringsdirektivet Sverige rätt att ha vissa minimiregler för arbetare från andra EU-länder. Om utstationeringsdirektivet skulle tas bort gäller i stället EU:s fördrag – där principen är att villkoren i företagens hemländer gäller vid arbete i andra EU-länder – och EU-domstolens tolkning av fördraget.