EU-bråk kan äventyra färdigt frihandelsavtal

I morgon fredag äger ett toppmöte mellan Kanada och EU rum. Man väntas då meddela att frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är färdigförhandlat, ett år efter att man nått en politisk överenskommelse.

Men flera länder, som Tyskland och Frankrike, har invändningar mot delar av avtalet.

Tidigare i veckan presenterade den tyska regeringen ett utlåtande om frihandelsavtalet. Det menar att EU-kommissionen, som lett förhandlingarna å medlemsländernas vägnar, gått utanför sitt mandat. Om så skulle vara fallet innebär det att alla de 28 medlemsländernas parlament måste godkänna avtalet och inte bara EU-parlamentet och stats- och regeringscheferna.

Utlåtandet tar upp det investerarskydd, kallat ISDS, som finns med i avtalet. Investerarskydd ingår i många frihandelsavtal och låter stater och företag göra upp om tvister i en särskild skiljedomstol, syftet är att skydda investerare om ett land antar en ny lag som hotar företagens verksamhet.

– Vi behöver inga sådana klausuler i avtal mellan utvecklade rättssystem och vi vill inte heller ha dem i [avtalet mellan EU och Kanada], sade Brigitte Zypries, tysk socialdemokratisk statssekreterare för ekonomiska frågor, rapporterar die Zeit.

På torsdagsförmiddagen bekräftade den tyske ekonomiministern tillika socialdemokratiske partiledaren Sigmar Gabriel att landet kommer att försöka få bort klausulen ur avtalet. På onsdagen röstade det österrikiska parlamentet för ett förslag om att ISDS inte bör ingå i avtalet med vare sig Kanada eller USA.

Även i EU-parlamentet mullrar det. Högergrupperna EPP, ECR och liberala Alde är för avtalet. Emot är gröna gruppen, vänstergruppen GUE/NGL och nationalistiska EFDD. EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S) menar att den socialdemokratiska gruppen är mycket kritisk.

– För det första valde man att stoppa in en ISDS-del som det finns en mycket negativ hållning till, säger hon men tar även upp regler i avtalet om allmänna tjänster som vård och omsorg.

– Det skulle öppna upp marknaden på ett sätt som inte är förenligt med hur samhället är organiserat i de flesta EU-länder, säger Marita Ulvskog.

En bidragande orsak till oron är att många ser frihandelsavtalet med Kanada som en förelöpare till avtalet mellan EU och USA som just nu förhandlas och kommer att bli världens största frihandelsavtal om det blir verklighet.

Europaparlamentariker Christofer Fjellner (M) som är för avtalet menar att det finns ett ouppmärksammat cyniskt spel som är en minst lika relevant förklaring till vissa EU-länders motstånd mot ett frihandelsavtal på EU-nivå.

– Gamla västländer i EU har en fördel mot nya länder som Polen genom att de har betydligt fler egna frihandelsavtal. Tyskland och andra vill behålla den relativa fördelen. Mycket av det tyska tjafset är kopplat till det, säger Christofer Fjellner till Europaportalen.

Frankrike och ett antal andra EU-länder menar dessutom att avtalet inte skyddar varor såsom champagne och parmesanost från konkurrens från kanadensiska företag som kan använda deras produktnamn.

Oron har fått EU-kommissionen att inte parafera, det vill säga signera avtalets 1500 sidor, något som EU av tradition gör efter att avtal har slutits, på fredagens toppmöte. Men kommissionen vägrar att ändra något i avtalet.

– Om vi inleder förhandlingar på nytt är avtalet dött, sade EU:s handelskommissionär Karel De Gucht till Frankfurter Allgemeine Zeitung.

De Gucht ser avtalet med Kanada som modell för avtalet med USA och menar att investerarskyddet är det ”modernaste och mest transparenta som finns”.