Expansiv italiensk vänsterhögerbudget nära EU-gräns

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel underströk på torsdagen att EU:s budgetregler måste följas.

– Alla medlemsländer måste acceptera reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten till fullo. Detta är nödvändigt för att generera långsiktig och hållbar tillväxt och sysselsättning i euroländerna, sade Angela Merkel i tyska förbudsdagen.

Det tyska beskedet som hörts många gånger förut kom i samband med att alla euroländer på onsdagen lämnade in utkast på sina budgetpropositioner till EU-kommissionen för granskning.

Budskapet hade en tydlig adress till Frankrike som tidigare meddelat att de inte kommer att få bukt med sitt budgetunderskott förrän tidigast 2017. Men även Italien är föremål för den tyska kritiken eftersom landet med 2015 års expansiva budget flyttar sig helt nära gränsen för högsta tillåtna budgetunderskott.

Den italienska vänsterhögerregeringens budget som presenterades på onsdagen bjöd på en mixad ekonomisk kompott med skattesänkningar i Fredrik Reinfeldts stil för företag och lågavlönade i kombination med en Stefan Löfvensk höjning av a-kassa och mer satsning på utbildning.

Sammanlagt kostar skattesänkningarna motsvarande närmare 170 miljarder kronor. En del går till att ta bort arbetsgivarnas kostnader för sociala avgifter de första tre åren av en ny tillsvidareanställning, något som regeringen hoppas ska skapa nya jobb.

Tillsammans med förstärkt a-kassa och ökade utbildningssatsningar för 330 miljarder kronor och nedskärningar på 140 miljarder ger det ett netto på motsvarande drygt 350 miljarder kronor i ökade satsningar. Eftersom de inte är finansierade fullt ut väntas Italiens budgetunderskott öka till 2,9 procent 2015, en hårsmån från EU-gränsen på max tre procent.

– Man hamnar ganska nära gränsen för EU:s regler för budgetunderskott. Men kanske ännu allvarligare är om marknaden skulle tappa förtroende för statsfinanserna, säger Torbjörn Nilsson, chefsanalytiker på Nordea, som pekar på att räntan på italienska statsobligationer på torsdagsförmiddagen ökat med 0,2 procentenheter till 2,5 procent.

Sedan tidigare står det klart att den fransk budgeten inte kommer att klara gränsen och allt fler röster höjs för att landet måste få en rejäl bakläxa av EU-kommissionen.

I ett försök att bildka Bryssel och andra euroländer presenterade den franske ekonomiministern Emmanuel Macron på onsdagen en rad åtgärder som han menar ska få fart på ekonomin. Det handlar bland annat om att minska regelverket för vissa sektorer och tillåta affärer att ha söndagsöppet högst tolv gånger istället för nuvarande fem gånger per år. Ytterligare åtgärder ska presenteras nästa månad enligt Macron.

Sedan en viss ljusning kring årsskiftet har ekonomin i euroländerna stannat upp. Under andra kvartalet visade siffrorna att tillväxten var noll och att unionens tillväxtmotor Tysklands ekonomin krympt.

Torbjörn Nilsson pekar på oro i världen och framför allt situationen i Ukraina som en viktig förklaring till avstanningen. Men han understryker även att de reformer som euroländerna i större eller mindre grad genomför tar tid.

– I grunden brottas man med de strukturella problem man har i euroområdet. Det är en väldigt lång process som ligger i botten till att tillväxten inte tar fart. Det gör också att läget är väldigt skört, säger Nilsson som även lyfter fram möjligheten att man tidigare överskattat det ekonomiska läget i euroländerna.

Den 14 november publicerar statistikbyrån Eurostat preliminära siffror för ekonomin för årets tredje kvartal. Skräckscenariot är att Tysklands tillväxt blir negativ för andra kvartalet i rad vilket innebär att landet går in i recession.