Intensiv debatt ledde Sverige in i EU

I dag den 13 november är det 20 år sedan svenskarna folkomröstade om medlemskap i EU.

Debatten som föregick folkomröstningen var mycket omfattande och intensiv. Sveriges Television hade bland annat en större debattafton med de främsta företrädarna från ja- och nej-sidan.

Vid tidpunkten för tv-debatten var Sverige med i det så kallade EES-avtalet med EU som gav tillträde till den inre marknaden men uteslöt medbestämmande. Några år tidigare drabbades Sverige av den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Det kalla kriget hade precis tagit slut med Berlinmurens fall, Tysklands enande och Sovjetunionens kollaps som viktiga ingredienser.

Första temat i tv-studion var hur det skulle gå med den svenska demokratin och det svenska statsskicket om Sverige blev EU-medlem: Har vi störst inflytande om vi går med i EU eller om vi väljer att stå utanför, var frågan.

Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson (S) menade att svenska folket med ett EU-medlemskap skulle få ”tveklöst mer inflytande” eftersom Sverige får vara med och diskutera och fatta besluten. Han nämnde kampen mot arbetslösheten, miljöhoten och jämställdhet som viktiga frågor att driva i EU. Ingvar Carlsson ifrågasatte delvis värdet av den svenska suveräniteten som nej-sidan ansåg vara hotad.

– Vi ger upp en del av en formell beslutanderätt över en tilltagande maktlöshet, sade Ingvar Carlsson.

Gudrun Schyman, då partiordförande för Vänsterpartiet, kontrade och pekade på att Sverige bara skulle få fyra röster i ministerrådet: ”vårt inflytande blir relativt litet”. För att belysa det tog hon jordbrukspolitiken som exempel.

– Vi kan sitta med och besluta om hur bönderna i Spanien ska odla sina oliver och så har vi fyra rösters inflytande över det. Samtidigt så har då EU:s ministerråd 86 rösters inflytande på hur mycket mjölk våra bönder i Sverige ska få producera, sade Gudrun Schyman.

På det invände Ingvar Carlsson med att 42 av rösterna kom från socialdemokratiska regeringar underförstått att det skulle nog gå bra ändå.

Miljöpartisten Per Gahrton debatterade med Odd Engström (S) och hävdade med ett nej till EU skulle vi behålla beslutanderätten ”över en mängd viktiga saker i stort och smått”.

– Vi blir herrar i eget hus och kan föra en egen utrikes- och säkerhetspolitik. Vi kan tala med egen röst i FN, sade Per Gahrton som vände sig emot att Sverige som han såg det skulle bli ett utkantslän i ett stormaktsbygge.

Moderatledaren Carl Bildt mötte civilminister Marita Ulvskog (S) och påpekade hur demokratiskt förödmjukande det dåvarande EES-avtalet var, att ”vi bara satellitmässigt ska överta alla de beslut som fattas [i EU]”.

– Det är i längden demokratiskt oacceptabelt för en nation med självaktning, sade Carl Bildt.

Marita Ulvskog menade att med EES-avtalet fick Sverige ett inflytande som motsvarade landets åtagande.

– Ni talar hela tiden om att man får rösträtt om man går in i EU. Men det hemska är att vi får en färdig politik också. En politik när det till exempel gäller ekonomin som innebär i praktiken en grundlagsfäst åtstramningspolitik som kan leda till permanent massarbetslöshet, sade Marita Ulvskog och tillade ”man säljer självbestämmanderätten för en gnutta medbestämmanderätt. Det är helt enkelt en dålig affär.”

Sten Johansson (S), ordförande för Socialdemokrater mot EU, varnade för att det säkerhetspolitiska läget skulle försämras om Sverige gick med i EU eftersom Ryssland står utanför. Han menade att Sverige sedan 1814 inte låtit sina intressen bindas ihop med stormakterna på kontinenten en politik som varit bra för landet.

– Om Ryssland blir en demokrati…är det här ingen viktig fråga. Men osäkerheten är mycket stor när det gäller Ryssland. Även om det är goda intentioner i nästan allt som EU gör, [så styr inte det] de interna processerna i Ryssland. Det som kan hända i Ryssland är att det återuppstår en auktoritär regim. Ett EU som utvidgar sig under Tysklands ledning och omringar ett förödmjukat och fattigt Ryssland skapar en konfliktgräns rakt igenom Europa, sade Sten Johansson.

Folkomröstningen om svenskt medlemskap gav en seger för ja-sidan med drygt 52 procent av rösterna mot nej-sidans knappa 47 procent.