Ny prognos: Sämre tider för Sverige och Europa

När kommissionen i maj presenterade sin ekonomiska vårrapport var det tredje gången på rad som man skrev upp prognosen. Men ett betydligt sämre andra ekonomiskt kvartal fick EU-kommissionen på tisdagen att åter dra ned på förväntningarna. Framför allt är det den långsamma återhämtningen i eurozonen som tvingar fram nedskrivningen.

För euroländerna justerar man ned tillväxten för nästa år till 1,1 procent jämfört med de 1,7 procent som man trodde i våras. Försämringen är framför allt påtaglig hos eurozonens ekonomiska jättar: Tyskland och Frankrike.

Även för Sverige minskas utsikterna från tidigare tre procents beräknade tillväxt 2015 till 2,4 procent.

EU-kommissionen reviderar samtidigt upp budgetunderskotten till tre procent i år och 2,7 under 2015. Det är en ökning med 0,4 respektive 0,2 procentenheter jämfört med i våras.

För Sveriges del är revideringen av underskottet ännu större: från vårberäkningen på 1,8 procent i år till 2,4 procent. För nästa år mer än fördubblar kommissionen siffran från tidigare 0,8 till 1,8 procents budgetunderskott.

Dock väntar sig kommissionen att arbetslösheten minskar snabbare än tidigare beräknat, om än marginellt. Nästa år tror man att arbetslösheten i EU kommer ligga på tio procent, 0,1 procentenhet lägre än i vad man trodde i våras.

Kommissionens ekonomiska höstrapport presenterades av dess två nya ekonomikommissionärer: viceordförande Jyrki Katainen, liberalkonservativ och tidigare finländsk statsminister, och Pierre Moscovici, socialdemokrat och tidigare i år Frankrikes finansminister.  

– Den ekonomiska återhämtningen kämpar helt klart för att ta fart i stora delar av Europa, sade Pierre Moscovici.

För ett fåtal länder har man dock justerat upp tillväxtprognoserna. Irland är ett av dem och är med 3,6 procents tillväxt klassens bästa.

– Tillväxt i tidigare krisländer måste ses mot bakgrund av stora minskningar i produktionen under krisen, sade Moscovici.

De två kommissionärerna, från två olika politiska familjer, hade vissa svårigheter att enas om vilket som är kommissionens rekommendation till medlemsländerna. För Katainen handlar det främst om att genomföra strukturreformer och öka konkurrenskraften. Moscovici förespråkade investeringar och mer satsningar på att skapa jobb.

Att EU-kommissionen två gånger per år tar fram ekonomiska prognoser för medlemsländerna har pågått sedan 1998. De senaste åren har de dock ofta slagit fel och man har varit tvungen att justera om dem.

– Ingen vet [om man kan lita på prognoserna]. De görs av den bästa expertisen vi kan använda. Alla organisationer som publicerar prognoser under de senaste sju åren har haft mer eller mindre fel, sade Jyrki Katainen.