Sverige tappar röstmakt med nya EU-regler

Vid månadsskiftet började nya röstregler att gälla i EU:s ministerråd. Ministerrådet, som består av medlemsländernas ministrar, stiftar tillsammans med Europaparlamentet de flesta nya EU-lagar.

Som det gamla systemet, från 1957, var uppbyggt missgynnades större länder som Tyskland och Frankrike till fördel för mindre länder. De nya reglerna innebär att befolkningsmängden i medlemsländerna återspeglas bättre.

Jämfört med det gamla regelverket fördubblas Tysklands röstvikt i ministerrådet. Sverige tappar dock med det nya upplägget, från att tidigare ha knappt tre procent av rösterna till knappt två procent.

– Rent formellt vinner vissa länder rätt rejält på den här förskjutningen. Det gäller att titta på framför allt Tysklands position, säger Daniel Naurin, statsvetare vid Göteborgs universitet,som tillägger att medlemsländerna hela tiden räknar för att ha koll på hur styrkeförhållandena ser ut mellan olika koalitioner under förhandlingarna.

Reglerna tillkom i och med Lissabonfördraget 2009 men efter att främst Polen och Spanien insisterat börjar de gälla först nu. Enligt Daniel Naurin var just denna fråga en av de hetaste potatisarna när det nya fördraget förhandlades fram.

– Det är en symbolfråga för de här medlemsstaterna. Man vill inte hamna i en situation där man framstår som mindre mäktig än man var tidigare, säger han.

Med det nya räknesättet kommer, till skillnad från tidigare, euroländerna att ha en egen majoritet i ministerrådet. Sedan krisens början har samarbetet mellan EU-länderna i valutaunionen ökat.

Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet och tidigare forskare på statliga EU-forskningsinstitutet Sieps, spekulerar i att de nya reglerna kan göra det lättare för euroländerna att komma överens.

– Det finns en risk att spänningen ökar till de länder som ligger utanför eurogruppen som vet att de kan köras över om de inte gör som eurogruppen, säger Carl Fredrik Berström.

Även den EU-kritiska tankesmedjan Open Europe, som står brittiska konservativa Tory nära, befarar att länder som står utanför samarbetet kan komma att köras över.

”Om [euroländerna går samman och håller gemensamma förmöten] skulle [icke-euroländer som] Storbritannien hamna i en olycklig position”, skriver Open Europe.

Men Daniel Naurin ser ingen större risk att euroländerna på en regelbunden basis skulle utmanövrera icke-euroländer som Sverige och Storbritannien.

– Det är väldigt sällan som alla euroländerna står mot alla icke-euroländer. Det är sällan man har fasta majoritetskoalitioner, säger han och får stöd av statsvetarprofessorn Jonas Tallberg vid Stockholms universitet.

– Vårt bekymmer är inte i första hand att de länderna tenderar att agera ihop i olika frågor. I eurolandsgruppen är det tämligen stor splittring, säger han.

Både Tallberg och Naurin pekar på att de flesta beslut som rör euron snarare tas i eurogruppen som samlar finansministrarna från euroländerna.

Daniel Naurin anser dock inte att man bör dra i för stora växlar med de nya röstningsreglerna.

– Man ska absolut inte överdriva betydelsen av de formella rösterna i ministerrådet. Det finns en strävan efter breda uppgörelser. Det är sällan man röstar explicit över huvud taget, säger Naurin och tillägger att 98-99 procent av alla omröstningar i ministerrådet tidigare varit ja-röster.

Men frågan är så pass känslig för bland annat Polen att man har infört en övergångsperiod för de nya reglerna. Fram till sista mars 2017 kan varje medlemsland kräva att de gamla reglerna ska gälla under en omröstning.