Europa vänder sitt öga mot oroligt Sverige

Europaportalen har samlat europeiska reaktioner på gårdagens tillkännagivande om ett extra val i Sverige efter att regeringens budget inte gick igenom.

”Det i vanliga fall så fridfulla politiska landskapet i Sverige är rejält omskakat”, skriver belgiska socialdemokratiska tidningen De Morgen och tillägger att riksdagen är kapad av Sverigedemokraterna.

I danska borgerliga Berlingske slår man fast ”det är ohållbart att regera Sverige utan att överhuvud taget vilja ha något att göra med landets tredje största part”.

”Oavsett vilken regering som kommer ut från det kaotiska läget måste den sadla om och formulera en invandringspolitik som tillmötesgår den växande kritiken mot landets öppna dörrar för flyktingar och familjeåterförening”, heter det.

”SD:s hållning gentemot invandrare är problematisk men den utmaningen löses inte med ytterligare marginalisering av ett snabbt växande parti och den folkliga otillfredsställdhet som det lever av”, skriver den danska tidningen.

Tyska konservativa Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver att Löfven kapitulerat men att det är tvivelaktigt att ett nyval kommer att ge en tydligare bild av läget.

Progressiva Süddeutsche Zeitung tror inte nyval kommer att lösa dilemmat med Sverigedemokraterna som vågmästare.

”Under sådana omständigheter fungerar inte det gamla konceptet i Sverige med minoritetsregeringar”, skriver tidningens korrespondent Silke Bigalke och ser två alternativ: samarbete med Sverigedemokraterna eller samarbete mellan övriga partier.

Även schweiziska konservativa Neue Zürcher Zeitung kallar det ”de traditionella partiernas kapitulationsförklaring” och att de har sig själva att skylla eftersom de spelat ut mot varandra. Den enda lösningen enligt tidningen är att de övriga partier samarbetar ”även om detta vore obekvämt”.

Brittiska progressiva The Guardian skriver att de politiska skillnaderna i Sverige inte skulle bli så stora om Alliansens skulle brytas upp och frågar sig om svenska politiker kan undvika en härdsmälta när det gäller invandringen.

”Det svenska etablisemanget är ideologiskt trångsynt”, heter det i tidningen som menar att krisen ”visar hur nationalistisk populism växer i styrka och självförtroende i ett av de länder där den traditionellt varit svagast”.

Affärstidningen Financial Times kallar det de senaste årtiondenas värsta regeringskris i Sverige som prövar dess ”traditionella konsensuspolitik”.

Till finländska Yle säger landets socialdemokratiske utrikesminister Erkki Tuomioja att han inte tror att det politiska läget kommer att ändras av ett nyval och att ”Sverige har hamnat i det nuvarande läget fullkomligt oförberedd”. Att liknande kriser inte uppstått i Finland menar han beror på att det inte finns en likadan blockpolitik i landet.

I tjeckiska Týden kallar man det ”en politisk kris utan motstycke i Sverige” i en artikel taggad med temat ”sällsyntheter”. Polska Gazeta wyborcza skriver att ”populister skakat om Sverige”.

Spanska El País menar att konsekvenserna av Sverigedemokraternas framgång i septembervalet nu börjar visa sig.

”Vad som verkar säkert är att Sverige, som under år sett som en förebild för politisk och ekonomisk stabilitet, riskerar att uppleva en period av osäkerhet som redan oroar affärsvärlden”, skriver italienska Il sole 24 ore.

Belgiska public service VRT tror att Sverige tack vare en låg statsskuld och relativt hög tillväxt kan klara en politisk kris.  Belgien är ett land härdat av politiska kriser och har världsrekord i längst tid utan regering: 541 dagar.

En annan italiensk tidning, La Stampa, slår fast att invandringen kommer att förbli en fråga högt på dagordningen med tanke på att närmare 100 000 personer väntas komma till Sverige nästa år.

I nederländska affärstidningen Het Financieele Dagblad rubriceras nyheten med att ett ”anti-invandringsparti fick regeringen på fall”. Nederländerna skakades under våren 2012 av en liknande kris då Geert Wilders Frihetsparti drog tillbaka sitt stöd för den dåvarande regeringens budget. I det efterföljande nyvalet närmast halverades stödet för Frihetspartiet och en ny bred koalition fick makten.