Biljonregn över Europa

Som väntat meddelade Europeiska centralbankens chef Mario Draghi att ECB kommer att börja köpa statsobligationer av euroländerna, vilket i praktiken innebär att sedelpressarna tas fram.

Med början i mars ska ECB börja köpa statsobligationer för 60 miljarder euro, motsvarande 570 miljarder kronor, i månaden fram till september 2016 eller till dess inflationen når EU-målet på strax under två procent. Sammanlagt blir det över 10 biljoner kronor.

Huvudsyftet med köpen är att få upp den låga inflationen i euroländerna.

”Ingen kan nu anklaga ECB för att inte försöka få upp inflationen. Nytt kraftfullt stimulanspaket”, twittrade Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Nationalekonomen Stefan de Vylder menar att ECB:s åtgärd visserligen inte är dålig men otillräcklig för den europeiska ekonomin och att det stora problemet i euroländerna är brist på efterfrågan.

– Penningpolitiken har varit väldigt lätt i många år med låg ränta och andra typer av penningpolitiska lättnader. Deflation avhjälps inte med den här typen av sedeltryckande därför att företagen och hushållen vill ha optimism och framför allt efterfrågan, säger de Vylder till Europaportalen.

Han menar att det som behövs är finanspolitiska stimulansåtgärder och att skulderna skrivs ned för vissa euroländer som Grekland.

Även EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) är kritisk till beslutet.

– Det är fel lösning på fel problem. Som lösning betraktad har vi haft rätt mycket av kvantitativa lättnader och väldigt låga räntor under mycket lång tid och det har inte hjälpt, säger Hökmark som menar att euroekonomins problem snarare ligger i bristande konkurrenskraft, oförmågan att attrahera investeringar och bristen på stabila offentliga finanser som skapar osäkerhet.

Beskedet ledde direkt till att euron sjönk i värde mot dollarn och att de räntor som bland annat Spanien, Grekland, Italien och Portugal betalar för att låna pengar på den internationella finansmarknaden sjönk.

92 procent av köpen ska göras av nationella centralbanker i euroländerna medan ECB står för åtta procent.

Centralbankerna i bland annat Storbritannien och USA har tidigare genomfört liknande köp av statsobligationer vilket många menar ledde till att de ländernas ekonomier återhämtat sig mycket snabbare än euroländernas.