Svart prognos för svensk arbetslöshet

Socialdemokraterna lovade i förra årets valrörelse att Sverige år 2020 ska ha lägst arbetslöshet i EU, något som statsminister Stefan Löfven (S) efter valsegern upprepade i regeringsförklaringen.

Men enligt en prognos från ILO, som är FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor, beräknas den svenska arbetslösheten i stället öka något från dagens 8,1 till 8,3 procent år 2019 dit prognosen sträcker sig. Med den siffra kommer tretton EU-länder att ha lägre arbetslöshet än Sverige.

På den fackliga paraplyorganisationen LO ifrågasätts prognosen.

– Jag tror inte på prognosen för Sverige. Det är osannolikt att arbetslösheten skulle fortsätta öka i Sverige samtidigt som den minskar i andra EU-länder med liknande typ av ekonomi, säger Ola Pettersson chefsekonom på LO till Europaportalen. Han konstaterar att om siffrorna mot förmodan skulle stämma kommer regeringen inte att kunna nå sitt mål om lägst arbetslöshet 2020. Men oavsett prognosen bli vägen till målet inte enkel menar LO.

– Med rätt ekonomisk politik är målet inom räckhåll men det kommer att bli oerhört tufft, säger Ola Pettersson.

Ekkehard Ernst, chefsekonom på ILO, vidhåller dock att prognosen för Sverige är korrekt.

– Sveriges ekonomiska omgivning saktar ned. Vi ser ingen minskning av arbetslösheten för Sverige under de kommande åren, säger Ekkehard Ernst som tillägger att den svaga ekonomin i euroländerna gör att det blir svårare för Sverige att exportera varor och tjänster.

Ekkehard Ernst tycker det är bra att regeringen sätter ett ambitiöst mål för minskad arbetslöshet och uppmanar den att satsa på att minska ungdomsarbetslösheten.

– Det Sverige måste göra är att ge sig i kast med sin ungdomsarbetslöshet. De länder som har de lägsta arbetslöshetsnivåerna är de länder som också har mycket låg ungdomsarbetslöshet, säger Ernst och pekar på bland annat Tyskland och Österrike.

ILO spår även en dyster framtid för EU och euroländerna och i synnerhet vad gäller ungdomsarbetslösheten.

”Än så länge har strategier för att hålla nere lönerna, vilket legat till grund för politiken i många euroländer efter krisen, haft en mycket begränsad effekt på att öka konkurrenskraft och arbeten”, heter det i rapporten som lyfter fram ökande ekonomiska klyftor som en viktig förklaring till att inte fler jobb kan skapas.

Arbetsmarknadsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har avböjt att kommentera.