Grekland byter ekonomisk strategi – från avskrivning till omskrivning

Den grekiska regeringen tonar ned tidigare krav på att skriva ned landets statsskuld på motsvarande tre biljoner.

– Hjälp oss att reformera vårt land och ge oss lite budgetutrymme för att göra det annars kommer vi fortsätta att kvävas och bli ett deformerat snarare än ett reformerat Grekland, sade landets finansminister Yanis Varoufakis i en intervju i affärstidningen Financial Times på tisdagen där han i stora drag presenterar regeringens plan.

För det första vill han att en del av den grekiska statsskulden ska skrivas om till obligationer med evig löptid vilket innebär att det finns inte något slutdatum för när de ska betalas tillbaka men att den som köper dem fortfarande får en garanterad avkastning varje år. Den andra delen vill han förvandla till obligationer vars ränta är knuten till den grekiska tillväxten – att återbetalningen styrs av hur bra det går för Grekland.

– I praktiken är det samma sak som en nedskrivning men man kan fortfarande säga att skulden är på samma belopp vilket då antagligen är lättare att sälja till europeiska skattebetalare, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, till Europaportalen.

Som motprestation lovar finansminister Yanis Varoufakis att landet ska fortsätta genomföra ekonomiska och strukturella reformer och ha ett överskott i budgeten på 1-1,5 procent innan låneräntor betalats. Detta ska ske även om vissa av vänsterpartiet Syrizas vallöften riskerar att brytas.

Grekiska myndigheter ska dessutom rikta in sig på att se till att rika greker betalar sin skatt och ”slå till mot det gemytliga förhållandet mellan egenintresset i den offentliga sektorn och egenintresset i den privata sektorn som agerar som ett sänke på kreativitet, konkurrenskraft, frihet och demokrati”, enligt finansministern.

Bankstrategen Johan Javeus menar att planen överlag tagits emot med positiva undertoner men att det är för tidigt att säga hurlångivarna och övriga euroländer kommer att reagera.

– Principerna tror jag är relativt vettiga.

Enligt Johan Javeus har Syrizaregeringen tonat ned kraven och han ser skarpa kontraster med de första dagarna efter att regeringen tagit plats då den direkt avblåste ett par omfattande privatiseringar och avbröt andra åtgärder som den förra regeringen påbörjat.

En förklaring till omsvängningen kan vara att EU har starka påtryckningsmedel gentemot Grekland. Om landet inte följer de avtal man skrivit under för att få krislån kan Europeiska centralbanken, ECB, sluta acceptera Greklands statsobligationer som säkerhet för lån. Då skulle grekiska banker inte längre han någon kreditförsörjning, vilket skulle kunna framkalla en stor bankkris i Grekland som även skulle drabba grekiska sparare.

– Inget politiskt parti vill riskera att orsaka en sådan utveckling, säger Johan Javeus.

Den grekiska regeringen ska presentera sin fullständiga plan innan månadens slut. Yanis Varoufakis hoppas att ECB fram till första juni inför ett övergångsprogram så att Grekland kan hålla sig flytande tills en omförhandling av statsskulden är klar.