Malmström försöker blidka ISDS-kritiker

Att ett sådant skydd för investerare, kallat ISDS, behövs slog Malmström fast på onsdagen under en utfrågning i EU-parlamentets internationella handelsutskott.

– Frågan om att ha med investeringar i TTIP är inte huruvida vi borde göra det utan hur vi ska göra det på rätt sätt, sade Cecilia Malmström som bland annat pekade på att USA inte har någon lag som förbjuder diskriminering av utländska företag och att företag från EU:s konkurrenter, exempelvis Japan och Kanada, skulle få fördelar gentemot europeiska.

Många européer är kritiska till investeringsskyddet ISDS som de menar riskerar att ge storföretag möjlighet att stämma stater för demokratiska beslut som går emot deras vinstintressen. Kritiken har spridit sig till EU-parlamentet som när avtalet är färdigförhandlat måste ge det sitt godkännande.

Cecilia Malmström, som ansvarar för frågan i EU-kommissionen, medgav att regelverket kring skyddet och de privata skiljedomstolar som har hand om fallen måste reformeras.

– Om vi ska fortsätta med investeringsskydd och internationella skiljeförfaranden måste det vara en helt annan best, sade Malmström som menar att tidigare ISDS-klausuler, EU-länderna har i dag runt 1 400 sådana, var skrivna till investerarnas fördel.

– De formulerades mer med investeraren i åtanke än med statens rätt att reglera.

Med det färdigförhandlade frihandelsavtalet mellan EU och Kanada som utgångspunkt räknade Malmström upp fyra förslag på för tänkbara förbättringar.

De går ut på att stärka regeringarnas rätt att stifta de lagar de anser nödvändiga och låta dem utse de domare som ska döma i eventuella investeringsfall. Hon vill dessutom införa möjligheten att överklaga domar i investeringsfall och tvinga investerare att välja antingen nationella domstolar eller skiljedomstolar för att döma i ISDS-fall.

Cecilia Malmström förde även en permanent internationell skiljedomstol på tal, men tillade att en sådan skulle ta lång tid att sätta upp och att alternativ behövs under tiden.

I handelsutskottet var reaktionerna på Malmströms förslag blandande. Från vänsterpartier och gröna parlamentariker ifrågasattes huruvida en ISDS-klausul överhuvudtaget behövs i TTIP.

– Det är synd att vi i EU-parlamentet aldrig haft en riktig diskussion om huruvida vi ens vill ha ISDS utan bara om vilken typ av ISDS vi vill ha. Nu är det hög tid att antingen ha det för resten av våra liv eller bryta med denna tradition, sade den tyska gröna EU-parlamentarikern Ska Keller.

Den moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellner pekade på att av 600 ISDS-domar har stater förlorat 31 procent av fallen sedan 1950-talet.

– Det som inte är trasigt behöver inte lagas, sade Fjellner som tillade att fallen inte handlar om att regeringarna stiftat nya lagar som går emot företagens vinstintressen utan om att kontrakt och licenser som brutits.

– Det är främst små och medelstora företag som [driver fall mot stater]. Även om Europa har flest bilaterala investeringsavtal i världen skulle jag hävda att vi har den högsta standarden för miljö och sjukvård, sade Christofer Fjellner.

Under våren ska Cecilia Malmström lansera ett skarpt förslag på hur ISDS kan reformeras.