Debatt: Så skapas ett friskare EU

Under mina 23 år som hjärtkirurg hände det ofta att patienterna frågade mig om deras sjukdom hade gått att förebygga, på vilket jag svarade att många kroniska sjukdomar är kopplade till livsstil och kan förhindras eller skjutas upp med hjälp av hälsosam kost och motion och genom att undvika riskfaktorer som exempelvis tobak.

Nuförtiden ansvarar jag inte för några patienter utan för 500 miljoner medborgare i 28 EU-länder. Tillsammans med de nationella myndigheterna ska jag se till att de har god hälsa och säker mat.

Under de kommande fem åren vill jag lyfta fram följande frågor:

·      Ju mer vi satsar på förebyggande åtgärder desto mindre kommer vi att behöva lägga på behandling.

·       Om vi främjar hälsosamma val får vi friskare invånare.

·       Vi måste bli bättre på att skydda medborgarna från eventuella hälso- eller livsmedelskriser som kan uppstå.

Livsmedelssäkerhet, temat för årets världshälsodag, är den enskilt viktigaste faktorn för ett friskt samhälle. Att förebygga livsmedelskriser som kan få stora konsekvenser för folkhälsan och ekonomin är min huvudprioritering. EU-lagstiftningen är ändamålsenlig och jag kommer att se till att livsmedelsföretagen kan utvecklas och att konsumenterna även fortsättningsvis vågar lita på att livsmedlen är säkra.

Två av de viktigaste utmaningarna blir att ta itu med den ökande resistensen mot antibiotika och att bekämpa endokrina störningar. Antimikrobiell resistens är ett av de största hoten mot folkhälsan som världen står inför just nu.

Överanvändning och felaktig användning av antibiotika, vare sig det gäller människor eller djur, orsakar 25 000 dödsfall varje år i EU. Läkemedelsresistenta infektioner beräknas generera kostnader på cirka 1,5 miljarder euro per år, till följd av ökade hälso- och sjukvårdsutgifter samt minskad produktivitet.

Vi har föreslagit lagstiftning och infört en handlingsplan som ska förhindra spridningen av mikrobiella infektioner och som ska underlätta framtagningen av nya former av antimikrobiella medel. Vi tittar även på vilka andra åtgärder som bör vidtas.

EU bör gå i bräschen för hanteringen av hormonstörande ämnen. Åsikterna går isär bland forskare och tillsynsmyndigheter över hela världen när det gäller relativt nya sätt att undersöka kemikaliers grad av giftighet. Jag vill ha en öppen diskussion med berörda parter och noggrant bedöma de potentiella konsekvenserna av metoderna innan vi fattar politiska beslut i dessa frågor.

Andra viktiga frågor inom mitt ansvarsområde är att finna den rätta balansen mellan konsumentinformation och valmöjligheter – med hänsyn tagen till djurskydd – och ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

Ansvarstagande livsmedelsproducenter går hand i hand med folkhälsa och ekonomiska krav. Genom att främja livsmedelssäkerhet och hälsosam och hållbart producerad kost kan vi få en friskare befolkning och minska matavfallet.

För att förbättra folkhälsan vill jag förse medlemsländerna med en verktygslåda som de kan använda för att möta de utmaningar som de ställs inför när det gäller hälsofrämjande åtgärder och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster. Tillsammans ska vi försöka kartlägga vad som krävs för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen. Jag skulle vilja satsa på en mer enhetlig strategi för kroniska sjukdomar, som står för 63 procent av dödsfallen i världen och mer än 70 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna i EU.

Jag vill också förebygga allvarliga gränsöverskridande hälsohot, som influensapandemier eller livsmedelsburna sjukdomar till exempel E. coli, genom att ta fram ändamålsenlig lagstiftning och se till att medborgarna är väl skyddade.

Det skiljer 8,4 år i förväntad livslängd mellan olika länder i EU och det finns även stora skillnader i utbildningsnivå. Detta måste vi ändra på.

Hälsa och livsmedelssäkerhet är avgörande för vår existens. Under de kommande fem åren kommer jag att arbeta för att EU:s medborgare ska få tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet. De ska också ha möjlighet att göra välinformerade val av de livsmedel de konsumerar samt skyddas mot livsmedelskriser och andra hot mot hälsan.

Men detta är inget som en kommissionär kan klara av på egen hand. Till syvende och sist är det genom arbetet ute på fältet, tillsammans med nationella myndigheter och alla berörda aktörer, som vi kan skapa ett friskare EU.

Vytenis Andriukaitis
EU-kommissionär med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet.