Delat EU-utskott godkänner flygdatalagring

EU-parlamentets rättsliga utskott röstade på onsdagen med liten marginal, 32 mot 27, genom ett förslag om att samla in uppgifter från flygpassagerare, PNR, som flyger från eller till ett EU-land till eller från ett land utanför unionen. Syftet är att komma åt terrorister och grova brottslingar.

EU-parlamentet har tidigare velat invänta en dom från EU-domstolen som utreder huruvida insamlingen och lagringen av persondata är förenlig med grundläggande rättigheter. I fjol underkände EU-domstolen det så kallade datalagringsdirektivet, som också går ut på att spara personuppgifter för brottsbekämpning, med motiveringen att det inte är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter och är ett allvarligt intrång i privatlivet.

Men tryck från medlemsländerna efter Charlie Hebdo-attentaten i Frankrike i början av året har fått EU-parlamentet att återuppta arbetet.

Den gröna partigruppen där svenska Miljöpartiet sitter är mycket kritisk till förslaget.

– Det är grava överträdelser som strider mot all rättspraxis och åsidosätter EU-domstolens beslut, säger Valero. Om beslutet träder i kraft innebär det att alla flygpassagerare inom EU primärt klassificeras som misstänkta och deras personuppgifter granskas, sade EU-parlamentariker Bodil Valero (MP) i ett uttalande.

Socialdemokratiska S&D-gruppen stödde förslaget men kräver garantier för att uppgifterna inte används till annat än det specifika ända målet – bekämpning av terrorism och brottsbekämpning.

– För mig är det största orosmomentet den urskillningslösa uppgiftsinsamlingen från alla passagerare vilket strider mot EU-domstolens dom om datalagring, sade tyska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Birgit Sippel.

Parlamentets största partigrupp, kristdemokratiska och konservativa EPP, menar att lagen kommer innebära att Europa blir säkrare.

– Vi vet av erfarenhet att länder som redan har PNR-system att det hjälper väldigt mycket till i att identifiera okända terrorister och brottslingar och också spåra kända misstänktas förehavanden, sade den tyska kristdemokratiska EU-parlamentarikern Monika Hohlmeier.

Även Folkpartisten Cecilia Wikström som sitter i det ansvariga utskottet är positiv.

– Vi uppnådde en strikt begränsning av användning av uppgifter för vad som är nödvändigt och proportionerligt. Det kommer inte att inhämtas en massa och urskillningslös data, utan målinriktad och riskbaserad information, sade Wikström som dock inte får medhåll av sin partigruppskollega Sophie in ’t Veld som är liberala Aldegruppens ansvariga EU-parlamentariker.

– Den nuvarande texten medför varken bättre säkerhet eller bättre skydd för grundläggande rättigheter. Det är tråkigt att en majoritet i rättsliga utskottet röstade för detta förslag, sade in ’t Veld i en kommentar.

Efter sommaruppehållet inleds förhandlingar med medlemsländerna för att mejsla fram den nya lagen. Innan årets slut hoppas man nå en överenskommelse.