Eurogruppen: Mycket beklagligt för Greklands framtid

Europa ställs inför en helt ny situation efter söndagens klara grekiska nej till det senaste budet från långivarna. I huvudstäderna pågår krismöten för att bestämma nästa steg.

EU:s eurokommissionär Valdis Dombrovskis målade en dyster bild av vad folkomröstningens nej lett till.

– Nejet ökar tyvärr gapet mellan Grekland och övriga eurozonsländer. Detta är ett resultat som i slutet av dagen skapar väldigt få eller möjligen inga vinnare alls, sade Valdis Dombrovskis vid lunchtid på måndagen.

Han tillade att inga nya förhandlingar om ett nytt grekiskt krislån kan inledas innan kommissionen och övriga institutioner, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken, fått ett mandat av eurogruppen som samlar euroländernas finansministrar. Dombrovskis sade att tidigare löften om skuldsanering inte längre finns på bordet.

Enligt tyska förbundskanslern Angela Merkels talesperson fattas för närvarande förutsättningarna för att inleda förhandlingar om ett nytt krisprogram.

– Vi inväntar vilka förslag den grekiska regeringen kommer med till sina förhandlingspartner, sade talesperson Steffen Seibert.

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, som innan omröstningen jämställt ett nej med ett euroutträde, beklagar utfallet.

”Jag noterar resultatet i den grekiska folkomröstningen. Detta resultat är mycket beklagligt för Greklands framtid”, sade Dijsselbloem i ett uttalande.

Flera mindre euroländers ledare kritiserade redan på söndagskvällen i tuffa ordalag valet och den grekiska regeringen. Estlands premiärminister Taavi Rõivas anser att ett nej är lika med ett nej till euron.

”Det ser inte bra ut för framtiden för grekerna. Verkligheten är tyvärr långt från konstruktiva förslag från Tsipras. Kommunism fingerar inte.”, twittrade Rõivas.

Slovakiens finansminister Peter Kažimír är besviken.

”Euroarkitekternas mardröm att ett land kan lämna klubben verkar vara ett realistiskt scenario efter att Grekland röstat nej”, twittrade Kažimír.

Finlands finansminister Alexander Stubb skriver på sin blogg att ”den nära framtiden kommer bli mycket svår för Grekland” och tillägger att det nu är upp till den grekiska regeringen att ta nästa steg.

Från ledande tyska kristdemokrater och liberaler kommer krav på att Grekland nu måste lämna euron, enligt Der Spiegel.

En mer försonande ton intar den franske ekonomiministern Emmanuel Macron som drar paralleller till Versaillesfreden efter andra världskriget där Tyskland ålades stora krigsskadestånd.

– Det kommer att bli vårt ansvar att inte skapa en Versaillesfred i eurozonen, sade Macron, rapporterar Le Monde.

Även från Spanien och Cypern kommer signaler om villighet att inleda nya förhandlingar om ett nytt krislån. Den cypriotiska regeringstalespersonen Nikos Christodoulides har sagt att landet dessutom förespråkar en sanering av den grekiska statsskulden. Italiens premiärminister Matteo Renzi vill lösa frågan om Greklands statsskuld "en gång för alla".

Få europeiska ledare har varit positiva till den grekiska folkomröstningen och dess utfall. Stöd kom dock från Argentina, ett land som vid millennieskiftet stod inför en liknande situation som Grekland gjort de senaste åren med en ohållbart stor statsskuld.

”Å vårt folks och regerings vägnar [är] vår solidaritet med det modiga grekiska folket och dess regering”, twittrade den argentinska presidenten Cristina Kirchner till Greklands premiärminister Alexis Tsipras.

Efter folkomröstningen avgick den kontroversielle grekiske finansministern Yanis Varoufakis i samråd med premiärminister Tsipras. Varoufakis har dragit på sig mycket kritik från övriga euroländers finansministrar och bland annat kallat deras förslag ”terrorism”. Draget att avgå ses som ett sätt att från grekisk sida öppna för ett mindre infekterat samtalsklimat.

Ny finansminister väntas bli Euklidis Tsakalotos som tidigare varit samordnare i Greklands förhandlingar med institutionerna – EU-kommissionen, ECB och IMF. Tsakalotos är Oxfordutbildad ekonom och beskrivs som mindre konfrontativ är föregångaren Varoufakis.

Nästa viktiga datum för Grekland är 20 juli då landet ska betala tillbaka ett krislån till ECB på motsvarande 32 miljarder kronor.