Juncker: Ingen Grexit

Efter ett nytt maratonmöte i Bryssel mellan euroländernas stats- och regeringschefer meddelade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på måndagsmorgonen att en uppgörelse nåtts.

– I dag hade vi bara ett mål: att nå en överenskommelse. Efter 17 timmars förhandlingar har vi gjort det, sade Tusk.

– Det kommer inte någon Grexit, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som får medhåll av Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Vi behöver inge plan B [Grexit]. En sådan plan hade bara kunna träda i kraft om Grekland gått med på det. Grekland har klargjort att landet vill vara kvar i eurozonen, sade Merkel.

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras försvarade uppgörelsen.

– Jag tror att det stora flertalet greker kommer att stödja detta eftersom de förstår att vi gjort vårt bästa ända till det bittra slutet, sade Tsipras.    

Greklands parlament ska nu godkänna uppgörelsen och samtidigt till på onsdag klubba igenom fyra lagar om bland annat momsregler och pensionssystemet. 

Därefter ska de nationella parlamenten i euroländerna godkänna måndagens uppgörelse. Först om och när detta är klart inleds förhandlingarna om ett tredje krislån som ska sträcka sig till 2018 och vara värt mellan motsvarande 770 och 810 miljarder kronor.

Euroländernas ledare enades även om att sätta upp en fond, under EU-övervakning, som ska ta hand om pengarna från privatisering av statliga bolag. En del av dessa pengar, som man hoppas ska uppgå till motsvarande 470 miljarder kronor, ska gå till investeringar, återkapitalisering av grekiska banker och återbetalning av tidigare grekiska krislån.

Villkoren i överenskommelsen går enligt de flesta bedömare betydligt längre än de i de förslag som grekerna avvisade i förra veckans folkomröstning. Den brittiska affärstidningen Financial Times kallar den "det mest inkräktande ekonomiska övervakningsprogrammet som nånsin satts upp i EU".

Ett av Greklands viktigaste krav, det om sanering av landet ohållbara statsskuld, ska diskuteras först efter den första positiva utvärderingen av hur landet uppfyller långivarnas villkor. Stats- och regeringscheferna slog fast att detta inte kommer att ske genom en avskrivning utan i sådana fall genom exempelvis att amorteringstiderna förlängs.

Inte heller det grekiska kravet att genomföra det tredje krisprogrammet utan Internationella valutafondens medverkan fick stöd.

Nya lagar måste dessutom godkännas av institutionerna – EU-kommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken.

"Regeringen måste rådgöra och enas med institutionerna om alla lagstiftningsförslag på relevanta områden inom rimlig tid innan de skickas ut på remiss eller till parlamentet.", heter det i överenskommelsen.

Lagar som landets Syriza-ledda regering stiftat under våren och som strider mot tidigare krav från långivarna ska dessutom dras tillbaka.

När eurogruppens finansministrar träffas på måndag eftermiddag ska de diskutera hur Grekland och de grekiska bankerna ska finansieras tills en överenskommelse om ett tredje krislån är klart.