Omfattande IMF-tvivel om grekiskt krislån

På torsdagen kom flera uppgifter om att en av Greklands långivare, Internationella valutafonden IMF, hyser betydande betänkligheter om förutsättningarna för ett tredje krislånet till landet.

IMF har deltagit med expertis och lån vid de två tidigare grekiska krisprogrammen. Men bristen på grekisk reformvilja och landets stora statsskuld på över 175 procent av bruttonationalprodukten gör att organisationen riskerar att bryta mot sina egna regler för när den kan låna ut pengar till krisande länder.

– För att säkerställa en hållbar utveckling på medellång sikt behöver det fattas svåra beslut på båda sidor. I Grekland gällande reformer [och hos övriga euroländer] gällande skuldlättnader, sade en IMF-tjänsteman under en presskonferens på torsdagen.

– Klart är att det kommer ta tid innan de båda sidorna är redo att fatta dessa beslut, sade tjänstemannen.

Valutafonden kräver att en krislånsöverenskommelse med Grekland måste innehålla ”ett uttryckligt och konkret avtal” om skuldlättnader. Men 12-juliuppgörelsen gör gällande att samtal om lättnader kan komma på fråga först efter att ett tredje krisprogram är på plats och en första översikt över efterlevnaden gjorts.

”Skillnaden mellan IMF:s tankar om skuldfrågan och var européerna för närvarande diskuterar är mycket stor”, heter det i ett protokoll från ett IMF-möte på onsdagen som Financial Times läst.

Sakkunniga från IMF deltar dock i de i veckan påbörjade förhandlingarna om utformningen av det tredje krislånet. Men beslut huruvida fonden ska delta väntas först senare i år eller i början av nästa.

I uppgörelsen från 12 juli mellan Grekland och övriga euroländerna som banade väg för ett tredje krislån ingår att en fond ska sättas upp dit pengar från privatisering av statliga grekiska företag ska gå. Euroländerna hoppas att privatiseringarna ska generar motsvarande 470 miljarder kronor.

Men tyska affärstidskriften Wirtschaftswoche rapporterar att IMF räknar med att privatiseringarna bara kommer ge en bråkdel av summan: motsvarande 14 miljarder kronor.

Pengarna i privatiseringsfonden ska användas till investeringar i Grekland, återkapitalisering av grekiska banker och att betala tillbaka gamla krislån och räntor på dessa.

Om privatiseringarna inte ger tillräckligt med pengar till fonden kan euroländerna tvingas att låna ut ytterligare pengar för att Grekland ska kunna betala tillbaka gamla lån till euroländerna.

Tyskland har sedan det första krislånet till Grekland villkorat det med IMF:s närvaro. I tyska förbundsdagen har motståndet mot att ge Grekland krislån växt för varje gång. När förhandlingarna om det tredje krislånet är klara måste uppgörelsen få grönt ljus av de tyska parlamentarikerna.