Svenska skulder oroar EU-kommissionen
BRYSSEL 26 november 2015 | Ökade huspriser tyngerSverige ett av 18 medlemsländer som EU-kommissionen ska djupgranska för ekonomiska obalanser.
På torsdagen gick startskottet för den europeiska planeringsterminen – EU-kommissionens årliga granskning och styrning av medlemsländernas ekonomi.
I den så kallade förvarningsrapporten listas de länder där kommissionen anar obalanser som kan påverka hela EU negativt. Av de 18 länder som ska synas ingår Sverige.
”I Sverige är den huvudsakliga källan till oro den fortsatt ökningen av huspriser och hushållens skulder”, heter det i rapporten.
Privata skulder i Sverige uppgår till nästan 200 procent av bruttonationalprodukten, den sjätte högsta nivån i EU. Huspriserna i Sverige har sedan 2010 sett den tredje största ökningen av alla medlemsländer.
Det är inte första gången EU-kommissionen lyfter ett varnande finger mot den privata skuldsättningen och risken för en bostadsbubbla. Sedan åtminstone 2012 oroas kommissionen för detta.
Sverige får även anmärkningar för ett alltför stort överskott i bytesbalansen och minskad exportandel i världen.
Nytt för i år är att mer fokus sätts på sysselsättningsfrågor. Där klarar sig Sverige utan anmärkningar på alla tre kategorier: förändring i aktivitetsgrad, andel långtidsarbetslösa och ungdomsarbetslösheten i den aktiva befolkningen.
En annan nyhet är att kommissionen tar ett helhetsgrepp på hela euroområdet och inte bara de enskilda euroländerna som tidigare varit fallet.
Efter att granskningarna genomförts kommer EU-kommissionen i maj med rekommendationer till alla medlemsländer om hur de bäst ska hantera eventuella obalanser.
Inför 2016 följer kommissionen tre huvudlinjer – investeringar, strukturreformer och åtstramad budgetpolitik – när den ska granska och utfärda sina rekommendationer.
Kommissionen erbjuder dessutom alla medlemsländer teknisk expertis för att hjälpa till att designa strukturreformer.
Den årliga tillväxtöversikten ska nu diskuteras av medlemsländerna och EU-parlamentet. Stats- och regeringscheferna antar därefter riktlinjer för det ekonomiska arbetet i medlemsländerna.
Mer fakta
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Curabitur blandit justo purus, mattis aliquet sem tempus nec. Proin fringilla quam erat, a dapibus nulla porta vitae. Pellentesque semper vehicula bibendum. Curabitur venenatis velit sed felis varius mattis eu id dui. Quisque sed sodales sapien. Maecenas pharetra id libero id facilisis. Morbi id mi facilisis, gravida nibh sed, fermentum nisi. In hac habitasse platea dictumst. Aliquam eleifend dapibus ipsum. Duis vitae sodales tortor. Suspendisse luctus, dui eu pretium condimentum, diam ipsum venenatis sapien, tristique vulputate ligula lorem a nulla. Nunc placerat, urna in ultrices gravida, dolor ex dignissim odio, a porttitor massa felis et orci. Quisque placerat ornare mauris at fringilla.
Curabitur eu massa mattis, finibus dolor at, varius erat. Proin quis sapien vitae urna facilisis tincidunt ut id elit. Praesent finibus nisi non mi congue molestie. Integer sagittis dui vitae porta scelerisque. Pellentesque massa orci, tristique at malesuada id, vulputate vel neque. Suspendisse potenti. Nullam ac efficitur eros, sed malesuada velit. In rhoncus mi posuere interdum gravida. Duis rhoncus augue condimentum dignissim eleifend. Duis commodo in odio non tempus. Donec volutpat porta dolor, eu convallis purus egestas ultrices.
Suspendisse at risus eget nisi euismod rhoncus. Aliquam non vestibulum felis. Nam congue dolor quis ante consectetur congue. Nulla fermentum sodales massa at dapibus. Sed a felis quis eros tincidunt fermentum. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Suspendisse eu magna at orci lacinia ultricies vitae sit amet nibh. Maecenas bibendum elit a venenatis ornare. Aliquam et congue augue. Morbi quam tortor, aliquam vel vestibulum eget, varius tincidunt nunc.
