Flera lösa trådar inför EU-toppmöte

På torsdag och fredag träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer på det ordinarie marstoppmötet i Bryssel.

Såsom de allra flesta EU-toppmöten de senaste året står flyktingkrisen högst på agendan. Ledarna ska försöka enas om den plan som togs fram vid det extrainsatta toppmötet tillsammans med Turkiet i början av månaden.

Huvuddragen i planen var att alla flyktingar som tar sig från Turkiet till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet. De flyktingar som uppfyller asylkraven ska därefter flyttas från Turkiet till EU-länderna.

Redan då hyste bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR oro för delar av planen. Inför veckans toppmöte uppmanar flyktingorganet EU-ledarna och Turkiet att se till att alla migranter som söker flyktingstatus får ”en rättvis och effektiv bedömning” av sina ansökningar.

Men även från flera tunga EU-länder kommer kritik. Spaniens utrikesminister José Manuel García-Margallo sade på måndagen att landet bara kommer att gå med på planen om den är i linje med internationell rätt.

– Vi tolkar den som att den strider mot internationell rätt, Genèvekonventionen och EU-fördragen, sade García-Margallo.

Frankrikes president François Hollande underströk i helgen att ett avtal måste uppfylla de internationella asylreglerna.

– Det få inte bli någon eftergift när det gäller mänskliga rättigheter eller kriterierna för visumliberalisering, sade Hollande, rapporterar Le Parisien.

Enligt Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) som i dag tisdag tillsammans med kollegor från övriga medlemsländer förbereder EU-toppmötet finns i nuläget inte tillräckligt med underlag på bordet. Ett slutligt utkast inför toppmötet väntas komma först under onsdag eftermiddag.

Även från svensk sida är utgångspunkten att internationell rätt måste följas.

– Vi måste bevaka de mänskliga rättigheterna och de demokratiska aspekterna av vad vi gör, säger Margot Wallström på tisdagen.

EU har förutom åtminstone 28 miljarder kronor lovat Turkiet att skynda på arbetet med visumfrihet för turkar som besöker Schengenländerna, likaså ska förhandlingarna om ett framtida EU-medlemskap ges nytt fokus.

Men Cypern, som sedan 1974 är ockuperat av Turkiet, vill inte öppna ytterligare förhandlingsområden, så kallade kapitel, med landet.

– Vi kommer inte att släppar vårt veto på de kapitlen, sade den cypriotiske utrikesministern Ioannis Kasoulide till Politico i förra veckan.

Även Bulgarien, som gränsar till Turkiet, har vägrat gå med på ett avtal som inte innehåller försäkringar om åtgärder i det fall migranterna istället för till Grekland börjar ta vägen norrut via Bulgarien.

”Bulgarien är inte redo att acceptera [ett avtal som bara gäller de grekiska öarna] som högst troligt kommer att leda till ett öppnande av nya migrantvägar”, heter det i ett brev som landets premiärminister Bojko Borisov skickat till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som leder förhandlingarna.

I ett läckt utkast till toppmötesslutsatser uppmanas medlemsländerna bereda plats för att ta emot asylsökande från Grekland som även ska ges ytterligare stöd för att hantera situationen. I dagsläget finns runt 35 000 flyktingar i landet som fastnat på grund av att gränserna norrut stängts.

På toppmötets andra dag, fredag, deltar även Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu.