Sverige varnar för stort handelskrig med Kina

I december i år löper en 15 år gammal regel inom Världshandelsorganisationen WTO ut som gör det möjligt för EU att belägga kinesiska subventionerade varor med höga tullar.

I samband med detta måste EU avgöra hur de ska förhålla sig till att Kina ska ges så kallad marknadsekonomisk status. Om landet får det innebär det i praktiken att EU:s skyddstullar blir lägre.

Enligt beräkningar som EU-kommissionen lutar sig mot riskerar europeisk industri att på sikt förlora upp till 190 000 arbetstillfällen.

Sveriges regering vill att WTO-regelverket ska följas och att Kina ska ges marknadsekonomisk status.

– Sverige är ett litet och exportberoende land så det är otroligt viktigt att man följer internationella regelverk. Och nu finns det ett regelverk inom WTO som innebär att Kina mot slutet av året kommer att få en annan status, säger näringsminister Mikael Damberg (S) till Europaportalen.

För svensk del riskerar bland annat järn- och stålindustrin att drabbas, en industri som redan lider under billig kinesisk export. Enligt kommissionens beräkningar finns i Sverige drygt 2 500 jobb inom stålbranschen där EU har skyddstullar mot Kina.

Frågan är mycket viktig för kineserna som har en enorm överproduktion av stål sedan efterfrågan på den inhemska marknaden mättats.

– Kina har byggt ut något ofantligt vad gäller produktionskapacitet på stål, från nästan ingenting till att producera hälften av allt stål i hela världen, säger Mathias Ternell, handelspolitisk chef på branschorganisationen för svensk stålindustri Jernkontoret.

Enligt honom ligger Kinas överkapacitet av stål på mer än 300 miljoner ton. Detta kan jämföras med hela den europeiska marknaden som uppgår till 150 miljoner ton per år.

Mathias Ternell är mot att ge Kina marknadsekonomisk status.

– Det handlar i grunden inte om en frihandelsfråga utan om huruvida vi ska acceptera statligt stöd i Kina eller inte. Vi accepterar ju inte statligt stöd på den inre marknaden och då tycker jag rimligen att vi inte bör acceptera statligt stöd internationellt, säger han och får stöd av den fackliga organisationen IF Metall.

– Vi tycker att det borde stoppas. Tittar man på de kinesiska stålverken så går de flesta inte med vinst och är hel- eller delstatligt ägda eller kontrollerade, säger Aleksandar Zuza, utredare på IF Metall .

De två, Zuza och Ternell, menar att den juridiska tolkningen av WTO-avtalet om huruvida Kina måste ges marknadsstatus inte är entydig. Men näringsministern Damberg menar att det inte råder några tvivel och att EU-länderna kommer förlora ännu flera jobb om man inte följer regelverket.

– Om det skulle bli ett stort handelskrig mellan Europa och Kina så skulle vi riskera väldigt många jobb i Europa, säger Damberg som tillägger att han har förståelse för att det finns en oro i svensk och europeisk stålindustri och att det bör vidtas åtgärder för att hantera omställningen.

Sverige tillsammans med bland annat Danmark och Storbritannien förespråkar marknadsstatus till Kina medan bland annat Italien och Polen är starka motståndare.

Även i EU-parlamentet är motståndet hårdnackat.

EU-kommissionärerna höll i början av året sin första debatt i frågan och väntas komma med ett förslag i sommar som EU-parlamentet och medlemsländernas ska förhandla om.

Kommissionen målar upp tre alternativ:

1. Inte göra några ändringar i EU:s regler kring skyddstullar mot Kina. Då väntar troligen en process inom WTO. Kommissionen menar att ”det finns en tydlig risk” att EU då bedöms bryta mot det internationella regelverket. Kina kan då inleda ett handelskrig mot EU med långtgående konsekvenser.

2. Ge Kina marknadsekonomisk status förbehållslöst. På kort sikt riskeras då upp till 77 000 jobb och på längre sikt upp till närmare 190 000 jobb.

3. Ge Kina marknadsekonomisk status men samtidigt införa handelspolitiska skyddsinstrument för att den europeiska industrin inte ska slås ut av billiga subventionerade kinesiska produkter.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström sade under en debatt i EU-parlamentet i början av februari att det är ”orealistiskt” att ge Kina marknadsstatus utan att införa ny anti-dumpninglagstiftning.