Krav på större fokus mot människohandel

2010 lade dåvarande inrikeskommissionär Cecilia Malmström (L) fram ett förslag om att förhindra människohandel. Ett år senare blev förslaget lag efter en överenskommelse mellan medlemsländerna och EU-parlamentet.

Inom kort ska Europaparlamentet ta ställning till en resolution framtagen av jämställdhetsutskottet som vill se hårdare tag mot människohandel.

– Det är vår tids slaveri. Det handlar om människor som blivit varor, säger EU-parlamentariker Anna Maria Corazza Bildt (M) som representerar parlamentets största partigrupp i frågan, kristdemokratiska och konservativa EPP.

För henne är det viktigt att se det som grovt organiserad brottslighet och att kvinnoperspektivet kommer fram, runt 80 procent av dem som människohandlas är kvinnor.

– Det krävs mer samarbete mellan polis, Europol, Eurojust för att bekämpa människohandel, säger hon.

Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk som för sin partigrupps räkning ansvarar för resolutionen vill även att det ska bli förbjudet att köpa tjänster från personer som utsatts för människohandel. Det rör sig främst om kvinnor som tvingas prostituera sig men även personer som utsätts för tvångsarbete inom exempelvis jordbruk.

– Vi tycker att det är läge att kriminalisera dem som använder sig av tjänster från någon som utsatts för människohandel, säger Malin Björk.

Corazza Bildt håller med att detta vore ett bra sätt att minska efterfrågan på människohandel men att det är upp till medlemsländerna att införa sådan lagstiftning.

– Om det inte finns någon köpare så finns mindre motivering att handla. Men det är en nationell fråga, säger hon.

Syftet med parlamentets uttalande är att sätta press på EU-kommissionen och medlemsländerna att öka arbetet mot människohandel. Jämställdhetsutskottet är även irriterat på att kommissionen drar benen efter sig när det gäller två rapporter om människohandel och hur medlemsländerna lever upp till EU-reglerna från 2011.

Utskottet påpekar att EU-kommissionen senast 6 april 2015 skulle ha lagt fram en rapport med bedömningar av hur väl medlemsländerna följer lagen. Enligt kommissionen kommer denna rapport i stället i slutet av året. Senaste 6 april i år skulle kommissionen ha även lagt fram en rapport om effekterna av kriminaliseringen av användning av tjänster från personer som utsatts för människohandel. Detta har dock inte gjorts.

”Parlamentet känner djup oro över att dessa rapporter kommer att läggas fram sent eftersom detta skickar en oroande signal om prioriteringarna när det gäller att driva igenom direktivet”, heter det i resolutionen som även vill se tidigare insatser för att komma åt människohandel och dess offer.

Den 10 maj väntas hela EU-parlamentet ta ställning till resolutionen.