EU-trycket ökar på motvilligt Polen

I januari inledde för första gången EU-kommissionen en granskning av rättssäkerheten i ett medlemsland. Beslutet kom efter att den nationalkonservativa polska regeringen genomfört en rad kritiserade förändringar av landets författningsdomstol.

Under våren har diskussioner mellan EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans och den polska regeringen pågått i kulisserna. Från början hade kommissionen räknat med att kunna återkomma i ärendet redan i mitten av mars.

Men först på onsdagen diskuterades frågan av kommissionärerna och Timmermans fick i uppdrag att ta det första formella steget av tre i granskningen – att utfärda ett yttrande om rättssäkerheten – på måndag i nästa vecka om inte ”betydande framsteg” görs för att svara på kommissionens tre invändningar.

På onsdagen möttes även det polska regeringspartiets inflytelserika ledare Jarosław Kaczyński företrädare för nationalistiska och kristdemokratiska Polens folkparti och extremhögerpartiet Nya högerkongressen för att diskutera situationen, rapporterar Polskie Radio. De tre största oppositionspartierna liberalkonservativa Medborgarplattformen, liberala Nowoczesna och högerpopulistiska Kukiz'15 bojkottade mötet.

Efter mötet meddelade Kaczyński att det vore ”kapitulation” att gå med på att publicera en dom från författningsdomstolen – ett av kommissionens krav. Han sade dock att han är villig att kompromissa under förutsättning att landets konstitution ändras, något hans parti förespråkat sedan en tid tillbaka.

Stämningen mellan Warszawa och Bryssel har bitvis under våren varit hätsk, me hårda anklagelser från båda håll. Polens EU-minister Konrad Szymański försökte på onsdagen tona ned läget men menar att måndag är alldeles för snart för att kunna hitta en kompromiss.

– Vi behöver självklart mer tid för att slutföra processen, sade Szymański, rapporterar veckotidningen Wprost.

Om Polen inte gör ”betydande framsteg” till på måndag kommer kommissionen skicka ett brev till regeringen som därefter får två veckor på sig att förklara sig. Om kommissionen då inte anser att Polen gjort tillräckligt för att komma till rätta med frågan kan kommissionen i ett andra formellt steg utfärda en rekommendation. Det innebär att landet inom en given tidsperiod måste lösa de identifierade problemen. Rekommendationen är offentlig.

I det tredje steget granskar kommissionen hur väl medlemslandet följt rekommendationen. Om det bedöms att landet inte vidtagit tillräckliga åtgärder kan kommissionen, EU-parlamentet eller minst tio medlemsländer inleda ett så kallat artikelsjuförfarande.

Artikelsjuförfarandet är EU:s starkaste sätt att se till att ett medlemsland följer de grundläggande fri- och rättigheterna som de förbundit sig till. I slutänden kan ett medlemsland förlora sin rösträtt i ministerrådet. Förfarandet har aldrig använts.

I mars i år publicerade Venedigkommissionen, ett rådgivande organ inom Europarådet,  sin granskning av de rättsliga förändringar som Polens nationalkonservativa regeringen gjort gentemot författningsdomstolen. Venedigkommissionen slog då fast att förändringarna underminerar tre grundläggande principer för länderna i Europarådet: demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.