Kommissionen backar om böter

Innan onsdagens presentation av EU-kommissionens så kallade landsspecifika rekommendationer spekulerades det i att två länder – Spanien och Portugal – som första medlemsländer riskerade böter för att de inte följt EU:s budgetregler. Även Italien låg i farozonen.

Men som tidigare valde kommissionen att inte ta i med hårdhandskarna utan gav länderna ytterligare ett år på sig att komma till rätta med sina budgetunderskott.

– Vi har dragit slutsatser att detta är inte rätt tillfälle ekonomiskt eller politiskt att ta detta steg, säger ekonomikommissionär, den franske socialdemokraten Pierre Moscovici när rekommendationerna offentliggjordes.

I fallet med Portugal och Spanien, som i juni håller nyval, ska kommissionen återkomma i början av juli med besked. Till dess måste de båda länderna presentera nya sparåtgärder. Spanien har sedan tidigare fått uppskov på fyra år att klara budgetreglerna och Portugal två. Italien, som får ett manöverutrymme i årets budget på motsvarande 130 miljarder euro, återvänder kommissionen till i höst.

– Reglerna måste försäkra disciplin men reglerna skrevs inte för att stoppa återhämtning eller döda tilliten. Detta är inga lätta beslut att ta, säger Moscovici.

Enligt den lettiske konservative eurokommissionären Valdis Dombrovskis är reformtakten i EU-länderna inte tillräcklig och de har inte följt tidigare rekommendationer.

– Den genomsnittliga reformtakten [i EU-länderna] är verkligen inte tillfredsställande, säger Dombrovskis.

Samtidigt föreslår kommissionen att tre länder – Irland, Cypern och Slovenien – tas bort från listan på länder som har alltför stora underskott. Sex länder befinner sig fortfarande i gruppen med stora budgetunderskott. Det är Frankrike, Spanien, Grekland, Portugal, Kroatien och Storbritannien. Frankrike fick i fjol ett uppskov på två extra år för att klara budgetmålen.

Sedan en lång tid tillbaka har kommissionen hyst oro för den höga privata belåningen och de ökande huspriserna i Sverige, så även i år.

”Hushållens skulder befinner sig på en mycket hög nivå i Sverige och har växt med en av de högsta hastigheterna i EU under det senaste årtiondet. [Detta] utgör en risk makroekonomisk stabilitet.”; heter det i rekommendationerna till Sverige.

Kommissionen slår även fast att den svenska bostadsmarknaden utgör en källa till instabilitet och att detta även påverkar invandrares möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

”Brist på tillgängligt och överkomligt boende begränsar rörlighet på arbetsmarknaden och utgör ett hinder för en effektiv integrering av migranter på arbetsmarknaden.”

I rekommendationerna upprepar kommissionen tidigare oro för att de försämrade skolresultaten riskerar att bli ett hot mot ”Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga på lång sikt”.

Av de 32 områden som granskats för att utfärda rekommendationerna anmärker kommissionen i Sveriges fall endast på tre – minst antal av alla EU-länder.