Protektionismen ökar i världen

I början av finanskrisen fanns det en samsyn bland G20-länderna att undvika protektionism. Men sammanställningar över protektionistiska åtgärder i världen från 2008 visar att dessa blivit allt fler. Det hävdar Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium i en rapport släppt i maj men som diskuterades vid ett seminarium i Stockholm under fredagen.

– Vi vet att frihandeln är satt under tryck, att världshandeln stannar av och att protektionismen verkar öka, sade Anna Stellinger generaldirektör på Kommerskollegium.

Hon nämnde den amerikanska presidentvalskampanjen och brexit som oroande tecken i tiden på att protektionismen ökar.

Protektionism betyder att utländska företag diskrimineras med bland annat tullar eller olika så kallade skyddsåtgärder. Sedan 2008 har sådana åtgärder ökat markant. Mer än så kallade liberaliserande åtgärder som river handelshinder enligt Kommerskollegiums sammanställning.

Flest nya hinder har rests i Indien, USA och Ryssland. Under samma tid, 2008-2015, genomförde EU drygt 120 diskriminerande åtgärder samtidigt som unionen införde 41 liberaliserande regler som underlättande för företag från länder utanför EU.

På seminariet framgick att man inte exakt vet hur de protektionistiska åtgärderna har påverkat handeln. Delvis beroende på att det under samma tid också har genomförts ett antal, men färre, liberaliserande åtgärder.

– Varför växer de protektionistiska strömningarna i världen, frågade sig handelsministerns statssekreterare Oscar Stenström (S) som ingick i panelen. Han trodde sig ha funnit svaret i en rapport från den multinationella konsultfirman McKinsey där det enligt statssekreteraren framgår att inkomsterna för 65 till 70 procent av befolkningarna i de 25 rikaste länderna i världen mellan 2005 och 2014 antingen har stagnerat eller fallit. I Sverige var motsvarande siffra 20 procent av befolkningen.

– Många invånare i de rikaste länderna har inte sett att det har fått det bättre de senaste tio åren snarare tvärtom, sade Oscar Stenström. I den typen av samhällen är det svårare att driva en frihandelsvänlig politik, förklarade Stenström.

Per Altenberg, utredare på Kommerskollegium, menar att den ökande protektionismen också kan ha sin grund i glömska och rädsla.

– Vi har glömt läxan från 1930-talet. De genomsnittliga tullarna i USA var 45 procent 1930 och bidrog till depression och kris i världsekonomin. Det är exakt samma tullnivå som Donald Trump har föreslagit mot Kina, så glömskan finns där, sade Altenberg. Han trodde en ökande rädsla i en tidsanda av mer Vi och De också bidragit till större acceptans för protektionism.