Fattigdomsrisken ökar i Sverige – minskar i EU

BRYSSEL 18 oktober 2016

Andelen fattiga i EU har minskat till nivåerna innan finanskrisen, men inte i Sverige.

Under 2015 definierades 23,7 procent av EU:s invånare som varande i riskzonen för fattigdom eller social utestängning. Det är samma andel som 2008 innan den ekonomiska krisen slog till på allvar. Den högsta andelen uppmättes 2012 då 24,7 procent räknades som fattiga.

Den största minskningen av fattigdom skedde mellan 2008 och 2015 i Polen och Rumänien. Den största ökningen skedde inte oväntat i krisländerna Grekland, Cypern och Spanien.

Även i Sverige ökade andelen i fattigdomskategorin något under tidsspannet. Trots detta har Sverige efter Tjeckien den lägsta andelen fattiga i EU.

Mer fakta

Fattigdom eller social utestängning

En person måste tillhöra minst en av dessa tre för att räknas som i riskzonen för fattigdom eller social utestängning.

Risk för fattigdom

Detta beskriver vilka inkomster människor har i relation till andra. Innefattar dem som lever på under 60 procent av den disponibla medianinkomsten i respektive medlemsland.

Allvarlig materiell fattigdom

Brister i materiell standard, mäts genom att undersöka om personer har möjlighet att betala oförutsedda utgifter, har råd med en veckas semester per år, har råd med en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag, har tillräcklig uppvärmning av bostaden, har kapitalvaror som tvättmaskin, färg‑TV, telefon eller bil samt kan betala skulder (hypotekslån eller hyra, räkningar, avbetalningsköp eller återbetalning av lån).

Låg arbetsintensitet

Tar fasta på vilka som tillhör hushåll där de som är i arbetsför ålder mellan 18-59 år och arbetar mindre än 20 procent av möjlig arbetstid. Undantag för studenter mellan 18-24 år.

Social utestängning

Ett begrepp som har använts speciellt inom EU är social utestängning (social exclusion). Social ute- stängning innebär utstötning av människor eller grupper från samhällets olika delar. Detta sker ofta genom en process där människor gradvis utesluts genom att ett socialt problem leder till era på var- andra efterföljande problem. Social utestängning kan alltså ses som en konsekvens av en ansamling av sociala problem inom olika områden.

Begreppet social utestängning har sitt ursprung i debatten om fattigdom men omfattar mer än så. Fattigdom de nieras oftast i termer av bristande ekonomiska och materiella resurser. Social ute- stängning avser ett bredare spektrum av sociala problem och syftar på icke-deltagande inom cen- trala samhälleliga arenor som arbetsmarknad, poli- tik, kultur, fritidsaktiviteter, sociala relationer och boende. Fokus ligger alltså på icke-delaktighet i samhället där olika faktorer vid sidan om inkomst och materiella resurser kan ha betydelse, till ex- empel ålderdom, dåliga hälsoförhållanden, funk- tionsnedsättningar, sjukdomar, diskriminering, avvikande kulturella mönster (i förhållande till majoritetens) och beteenden, (långvarig) arbetslös- het, tidsbrist, kompetensbrist, med mera.

Källa: Socialstyrelsen

Ämnen i artikeln

Sociala frågor och EU-mål 2030

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA