EU-krav på brexit: Medborgarna först

I onsdags begärde Storbritannien utträde ur EU. Från att tidigare ha hållit tillbaka sina förhandlingskort gjorde EU på fredagen sitt första utspel.

– Från och med onsdag och utlösandet av artikel 50 sitter Storbritannien på andra sidan av förhandlingsbordet, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk vid en presskonferens.

I sitt förslag till förhandlingsupplägg radar Tusk upp fyra viktiga frågor att lösa först. Det handlar först om att hantera konsekvenserna av utträdet för EU-medborgare som bor i Storbritannien och britter i övriga EU-länder och därefter det rättsliga vakuum för företag som uppstår när landet lämnar.

Slutnota 570 miljarder kronor

Rådsordförande Tusk slår även fast att britterna ska betala för de åtagande som landet tidigare gjort. Enligt EU:s beräkningar rör det sig om upp till motsvarande 570 miljarder kronor.

– Det är bara rättvist mot alla de människor, samhällen, forskare, lantbrukare och så vidare som vi alla 28 lovat och är skyldiga dessa pengar, sade Tusk som medger att förhandlingarna blir tuffa.

– Samtalen kommer bli svåra, komplexa och tidvis även konfrontativa. Det finns ingen omväg. [Men] EU har inte och kommer inte att inta en bestraffande inställning, sade Tusk som tillade att han vet att britterna är en ”vis och anständig” förhandlingspartner.

Joseph Muscat, premiärminister på Malta som leder EU:s roterande ordförandeskap, redogjorde för ordningen under förhandlingarna.

En sak i taget

– De 27 ser inget utrymme för parallella förhandlingar. Först måste vi enas om principerna för Storbritanniens utträde från EU. När dessa principer slagits fast, när det gjorts tillräckliga framsteg, kan förhandlingar nå en ny fas, en ny relation inledas, sade Muscat.

Det går stick i stäv med den brittiska regeringens önskan. Den vill att både utträdet och framtida relation, som handelsavtal, ska förhandlas samtidigt. Enligt rådsordförande Tusk är det de 27 stats- och regeringscheferna som avgör vad ”tillräckliga framsteg” i praktiken innebär. Han hoppas att detta kan ske redan i höst.

Inte heller ska britterna kunna förhandla med enskilda medlemsländer utan alla brexitsamtal ska gå via EU:s chefsförhandlare Michel Barnier. För Tusk och Muscat är enighet i EU27 en grundläggande förutsättning för samtalen.

I förslaget öppnas även för en övergångsperiod efter 29 mars 2019 då britterna enligt tidtabellen ska lämna EU. Men under en sådan övergångsperiod, som måste vara ”tidsbegränsad och tydligt definierad”, måste EU-regler fortsätta att gälla i Storbritannien.

– Övergångsperiod innebär för oss att man fortfarande är medlem, eller åtminstone har tillgång till ett medlemskapsförhållande. Det behöver inte en sägas att [EU-]institutionerna behöver styra under den perioden, sade Maltas premiärminister.

I förslaget lovar EU27 vara konstruktiva och försöka nå en överenskommelse men är redo ”att hantera situationen om förhandlingarna fallerar”. Storbritanniens Theresa May har tidigare hotat att lämna förhandlingsbordet om hon inte får genom sina krav och detta är EU svar på detta.

Efter att medlemsländernas EU-ambassadörer och höga tjänstemän diskuterat Tusks förslag ska stats- och regeringscheferna enas om de slutliga riktlinjerna för förhandlingarna. Det väntas ske vid ett EU-toppmöte i Bryssel 29 april.

Förhandlingarna beräknas sätta igång i början av juni efter att EU-kommissionen fått ett detaljerat mandat av medlemsländerna.