EU-kommissionen kan godkänna nya svenska gränskontroller

På torsdagen träffades EU-ländernas migrations- och inrikesministrar i Bryssel och i marginalen diskuterades de gränskontroller som fem Schengenländerna har infört. Tidsfristen för de tillfälliga kontrollerna löper ut i november och EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos har sagt att de inte kommer förlängas.

Men enligt inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S) överväger kommissionen att tillåta fortsatta kontroller på andra rättsliga grunder.

– Det som nu övervägs är att man ska kunna ha gränskontroller baserat på säkerhetsrisker och terrorhot, säger Morgan Johansson till Europaportalen.

Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike och Norge införde gränskontroller under flyktingkrisen hösten 2015 med hänvisning till att hela Schengenområdets funktionssätt var i fara. Med den rättsliga grunden kan man ha kontroller i upp till två år, det vill säga till mitten av november i år.

Men med en annan rättslig grund där man hänvisar till den interna säkerheten skulle alltså kontrollerna eventuellt kunna förlängas och det är det EU-kommissionen nu tittar på.

– Vi har haft ett antal terrorattentat de senaste åren, det måste man också väga in. Det handlar om att ha kontroll över vem som kommer in i vårt land, säger Morgan Johansson som tror att kommissionen kan komma med ett förslag innan nästa inrikesministermöte i mitten av oktober.

Datalagring försvårar terrorbekämpning

På mötet i Bryssel diskuterade inrikesministrarna också hur de ska förbättra samarbetet för att bekämpa terrorism. EU-domstolen har upphävt unionens datalagringsdirektiv och det har enligt Morgan Johansson försvårat terrorbekämpning påtagligt.  

– Sparar inte teleoperatörerna de här uppgifterna då kan man inte utreda brott i efterhand på samma effektiva sätt som man kunde innan. Vi måste hitta en lösning som uppfyller det som EU-domstolen har sagt om integritetskraven och samtidigt ge brottsbekämpande myndigheter bra verktyg för att bekämpa, inte bara terrorism, utan också andra grova brott som barnpornografi, säger han.

I Sverige pågår en utredning om det svenska datalagringssystemet som ska vara klar i början av oktober.

På EU-nivå sitter Sverige också med i en särskild arbetsgrupp där man ska presentera förslag i början på december.

Samtidigt vill EU-länderna förbättra informationsutbytet sinsemellan där databaser ofta inte är sammanlänkade. Till exempel är inte Europols databas samkörd med SIS (Schengen Information System) som är en stor databas där polis och andra myndigheter inom Schengenområdet kan se om en person är efterlyst eller klassad som försvunnen.