26 förslag på ny EU-politik

EU-kommissionen presenterade på tisdagen sitt arbetsprogram för 2018. Det blir det sista året som den nuvarande kommissionen under ledning av Jean-Claude Juncker lägger fram nya idéer.

Planen består av 26 punkter vilka i detalj kommer att presenteras under det första halvåret så att de ska kunna förhandlas innan EU-valet i juni 2019.

Flera av de mer storslagna planerna finns på det ekonomiska området. Kommissionen ska presentera idéer om en permanent europeisk ekonomi- och finansminister och ta fram konkreta förslag om att ge euroländerna en egen post i EU:s budget som ska kunna ge stöd för olika reformer och fungera som förstärkt skyddsnät inom bankunionen.

Kommissionen vill också göra om EU:s krisfond ESM till en europeisk valutafond.

Rösta om beslut

Till de mer kontroversiella inslagen i arbetsprogrammet hör att kommissionen vill frångå traditionen att medlemsländerna ska nå konsensus och istället fatta beslut med kvalificerad majoritet. Detta nämnde kommissionsordföranden Juncker redan i sitt årliga linjetal i september. Han tog då skatteområdet som exempel vilket är känsligt då skatt i huvudsak är en nationell fråga.

När det gäller skatter kommer kommissionen också lägga fram förslag om beskattning av digitala storbolag vilket har diskuterats flitigt den senaste tiden. Bolagen saknar ofta fysisk närvaro i länderna där de verkar vilket gör att de kan undgå skatt. Sverige och flera andra EU-länder vill att frågan löses globalt inom OECD, där även USA är medlem, men kommissionen vill alltså att EU går i bräschen och agerar på egen hand.

Andra saker som kommissionen tar upp i programmet är den digitala inre marknaden, cirkulär ekonomi med återvinning av plast och energiunionen där man ska lägga fram förslag om gemensamma regler för gasledningar som går in i EU.

Kommissionen har också presenterat en lista över 66 förslag som redan förhandlas och där man hoppas nå enighet i slutet av 2018. Det gäller bland annat utstationeringsdirektivet.  

Drar tillbaka äldre lagförslag – Hökmark nöjd

Samtidigt ska kommissionen dra tillbaka eller upphäva 18 rättsakter där man inte kommer framåt eller som man bedömer inte längre behövs. Det gäller bland annat förslag om att dela upp storbanker i flera enheter.

Socialdemokraterna i EU-parlamentet är kritiska. De menar att förslaget som var tänkt minska risktagande fortfarande behövs och de beskyller den ansvariga förhandlaren i parlamentet, den svenska ledamoten Gunnar Hökmark (M), och hans konservativa partigrupp EPP för att ha blockerat förhandlingarna.

Hökmark själv är nöjd.

– Det är rätt beslut från kommissionen. Att dela upp banker skulle skapa instabilitet och hindra investeringar och en mer dynamisk banksektor, skriver Gunnar Hökmark på sin hemsida.